TP ET EDT i Danmark. Köpenhamn d. 16 Aug. Underrättelserna från Holsten om de fremmande truprarnes afmarsch äro hwarandra morfägande. — 3 Rendsborg hölls d. 10 d:s en for revu öfwer preussiska och öfere rififfa trupparne, hwilken bewistades af några danska officerare. — d. 17 Aug. Konungen afraste i går på ängfartyget Aegir från Bornholm och ankom i förmitdags till Humlebeck, åtföljd af ängfartyget Hefta. H. M:: begaf fig derefter till Fedrikeboras slott. — Det berättas från Altona, att de bolstenska prelaterna och ridderskapet ämna hålla en ny församling, för att rädslå om de mest passande mått och steg under närwarande omständigbeter. KTyskland. Frankfurt d. 11 Aug. Frän en ganska pålitlig fälla erfara wi, att Hannover Mall för allwar hafwa i sinnet att upptaga den af Preussen uppgifna unionsidcen, och grundlägga en union med de nordtyska staterna, eburu i mindre skala än den preussiska. — Det bekräftar sig ide ort Osterrilke för närwarande will fråns träda fina bemödanden för att genomdrifwa alla fina provinsers upptagande i det tyska förbundet. Det afwaktar blott ett gynnande tillfälle att utföra fin afsigt, och underlåter ide att werka för den: samma både inom: oc utomlands. Men att ide alla swårigbeter äro öfwerwunna om till oc) med förbundsdagen förklarar denna frå. ga för en belt och bållet inhemsk angelägenbet, ligger i förbundsförsamlingens bandlingesätt, efter bwilket alla organisationsfrågor lyda under Plenum. Men i plenum finnad 68 röster, och af alla dessa får ide fanas en enda, få wida hela den öfterrififfa statens upptagande i förbundet råttsgiltigt fall funna beflutag. Men tvenne förbundsländer, Holsten och Lauenborg, revresenteras i förbundet af twenne fremmande stater, Danmark och Holland, bwilfa swärligen torde rösta för upptagandet. Det år ide osannolikt, art äfven åt slilliga syska stater sluta fia till desfa. Frankrike. Paris d. 12 Aug. Nationalsörsamlingen häller ferie, repre: sentanterna hafwa till större delen lemnat Paris, och politiken hi lar för en kort tid. Med undantag af den fortsatta striden emellan organerne för de twenne legitimistista fraktionerna, Opinion publique och) Union, od) om det af berget utfärdade manifestet finnes in. genting i tidningarne, fom är wärdt att omtola. Beträffande bergets manifeft, få utmärker det fig isynnerhet genom fin längd; men af innehållet får man ide weta nägot nytt; det är blont en omskrifning af re bekanta ultrademagogiska och socialistisla fraserna, och ett upprepande aj de stora och goda handlingar sou berget utfört. Det är hittills understrifwet af 95 medlemmar; de 25 medlemmarne af als dra yttersta wenstran (Thaboristerne) bahva ide skrifwit under. Manifeftet, fom år författadt af Crmieux, fall om hvå dagar wara alldeles glömt. — Det gamla sällskapet KonkKitutionens Iänner (fonfRitutionella republikaner), fom man längesedan anfåg wara dödt oc) bes grafwet, bar uppwaknat ur fin dwala och bållit ett möte, bwari man bland annat rädslog om man slulle gå in vå författningenå revifion, derest wallagen af d. 31 Maj blefwe tagen tillbaka, och om man skulle föreslå någon kandidat till presidentwalet år 1852. Man har ännu icke fattat nägot beslut. — Den 12 d:s blef marskalken Sebastiani begrafwen. En olyds lig bändelse inträffade wid detta tillfälle: bela det inre af invali: dernes kyrka och de fanor och trofeer, fom prydde den och fom wo: ro Franfrifeå ftoltbet, blefwo ett rof för lågorna, Hela steppet 2 2 : ui 2 12.