O202 60 2 0öYUA — — a 0 RA — EF tid har generalbefälet öfwer de österrikiska trupparne likwäl funnit fig föranlåtet, att, oaktadt senatens uttryckliga protest, betydligt för: stärfa garnisonen i S:t Pauli och trakten deromkring. Frankrike Tidningarne fysfelfätta fig isynnerhet med revisionsfrägan och meddela de tal, fom blifwit hållna i afdelningarne i anledning af fommittece-walen. Af alla dessa diskussioner upplyses allt mer och mer, att revisionen för ögonblicket är en omöjlighet, och att följafte ligen utsigterne för Luis Napoleons äterwal såsom president mer och mer förswinna. Carl Lucian Bonaparte (prinsen af Canino) har d. 7 d:s duel lerat med en grefwe Rossi, son af den i Rom år 1848 mördade grefwe Rossi. Fyra sko:t wexlades, utan att nägon af duellanterne träffades, hwarefter sekundanterne förklarade hedrens fordringar UPF fyllda och motftåndarne gäfwo hwarandra tillfredsställande förflarins gar. Anledniagen till striden war följande: Priofen af Canino spisade middag tillsammans med republikens vice president Boulay de fa Meurthe i kase dOrsay; uppassaren anmälte, att en ung man önskade ett samtal med prinsen, men då han icke wille uppgifwa sitt namu, lät prinsen säga honom, att han kunde wänta. Denne (den unge greswe Rossi) gjorde detta, och da Canino wid pass kl. 8 lemnade fafeen, sprang Rossi emot honom för att gifwa honom en örfil, i det han nämnde sitt namn. Prinsens wänner, hwaribland befann sig prinsen af Moskow, kastade sig emellan dem, och Vicomt Clary, en slägting till Louis Napoleon, samt Lezic, en af den sistnämndes adjutanter, utmanade genast ten unge Rossi, fom misstäakte prinsen af Canino, att hafwa warit medwetande om fadrens mord. England. gondon d. 6 Juni. I förrgår bafwa oaktadt den regniga wir derleken 55,059 personer beföft exposi:ionen. Främst war utstäldt ett prakifullt assortement af juveler tillhörigt parlamentsledamoten hr Hope, hwaribland en perla i form af en manshand ech enligt före: gifwande, den största perla i werlden. J går war de besöfandes antal blott 26,134 (till entrecpriset 2 sb. 6 d.). Grefwen och grefwinnan Bocarmes process. Wi hafwa förut omtalat den förbrytelse, hwarföre grefwen och grefwinnan Bocarme blifwit anklagade. Denna process som wäckt en stor sensation, föreg nu inför juryn i Hennegau; LIndependence Belge merdelar förbandlingarne sålunda: Generaladvofaten wid Apellrätten i Bräskel förklarar wid förs höret d. 27 Maj, att rätten genom beslut af d. 16 April d. å. re: mitterat till Assisen i Hennegan: Hippolyte Visant, grefwe af Bocarm, 32 år gammal, godsegare och förd på Java, samt Lydia Fougnier, 32 är gammal, grefve Bocarmes hustru, född i peruwelz, begge anklagade för mord. Till följe häraf har generaladvokaten uppsatt följande anflagel: seakt: refive Hippolyte Bocarm, fom genom börden tillhörde en af Hennegaus första familjer, äfrade 1843 i peruwelz dottern af en gammal pharmaceut, fom blott hade två barn, af hwilka sonen mi fat ett ben och i följd deraf war swag 4). Jnnan den anklagade ingick detta äktenskap, förutsäg ban äfven fin swåger Gustaf Fouge niers förr eller sednare inträffande död, och sedan han genom ett sestamente försäkrat sig om sin hustrus förmögenhet, drog han icke i betänkande att tillspörja doktor Semet om sannolikheten af Gustass ) Det wisar fig af förhören i detta mål, att det hwilar en ond stjerna öfwer ÖDecarmeska familjen. Grefwinnans föräldrar lefde få illa tillsamman, att de flutligen skiljdes at, och fadren behöll barnen. Grefwinnan Becarme wände städse fin moder ryggen, då hon fåg henne, och hennes breder, fom War föga älskad af alla fom fände henom, drabbades af ett wälförtjent straff för sitt upp: förante met fin moder. DÅ han en dag red förbi fin moders fönster, släppte han tygeln för att göra en hånfull rörelse med handen; häften steglade fig och slog honom af få att han Frosfade fött ben i fallet. Grefwens nedriga farafz tnsnser af följande swar fill domaren, DÅ det upplystes att han förfört