upprorsförsök i hufwudstaden. Allt sedan middagstiden har Pet regnat oupphörligt, och de hufwudsakligaste förlustelserna: målade dekarationer, illumation, fyrwerkeri och lustbarheter i det fria, bafwa sälunda blifwit tillintetgjosda. Det oaktadt woro gatorna, torgen och boulewarderna uppfyllda af i smutsen wadande menniskomassor. Det intressantaste i desssa wadande massor war den hälft, fom man wanligen kallar den skönaste hälften af menniskoslägtet. — På för middagen afsjöngs Tedeum i alla kyrkor; erkebislopen af Paris f rrättade sjelf gudstjensten i Notre:Dame. — d. 5 Maj. Ett rykte förmåler, att oroligbeter utbrutit i Lvon. — Larochejaquelines fraktion förklarar sig met institutionens revision, om wallagen icke tages tillbaka. England. London d. 1 Maj. Tidningarna sysselsätta fig i dag ifynner: het med dagens nyhet: erpofitioneng öppnande. De siämnar alla öfwerens i skildringen af vet lugn oc) den ordning, fom rädde i alla delar af London, oaktadt trafiken på gatorna war högst liflin. Öfwerallt hade staden ett festligt utscende, de flesta butiker woro stängda, flaggor prydde mänga byggnader, alla kyrkoklockor ringre, brinisla flaagan wajade från fyrktornen och alla syntes mara till freds med sig och bela menskligheten, till oc) med ominibus-fondufs törerna skulle efter (Slobeg utsago warit mönster för deras stand och wisat fig mycket höfliga och godmodiga. Det iockes att alla mip: nöjda höllo fig bemma; att emedlertid expositionens morftändare us galunda höllo fig tysia bewisar en kungörelse af kardinal Wiseman, fom till näsa söndag annonserat en fraff: och botpredikan öfwer ers positionen. A andra fidan bar drottningen gifwit ett nytt bewis på fin ifwer för erpofitionen derigenom att hon bestämt det en af de nästföljande lördagar skulle alla exponemterne inbjudas i erpofitionae byggnaden på samma tid då publikum har inträde, på det att bon personligen må hemta upplysningar om de af dem uppställda ar: tiklar. Wi wilj a nu söka äskädliggöra för läsarne huruledes det inre af kristallpalatset är anordnadt; wi träda då in genom hufwudins gången på dess sydliga front. Wi gä igenom den utsirade brongpors ten, och första föremålet ögat då faller på är kristallspringwattnet i byggnadens centrum, omgiswet af ässkilliga grupper skulpturarbeten af brittista konsinärer. Till wenster ser man Ostindiens rikedomar, till böger ffatter från Tunis, kostbara tyger och produkter af sydliga Aradiens jord. På samma sida synes Brasilien med def praktfulla trän och mineralsrifoomar, oc) derinwid Cbina, rikt och fantastiskt utstyrdt. Trefjerdedelar af jordklotet täfla om att tillwinna fig åstådarens beundran. Wi komma till mellanfontänen, bwaromkring werter i full blomma praktsullt gruppera sig, od härifrån fan blicken obehindrad flyga ät öster och wester ut till det kolossala midtelrum mets ändpunkter. Wi besöka få det sydliga galleriet; den breda mahogny trappan, fom leder till detta, stiljer Kanadien oc ILeftins dien från bwarandra. Går man wesilig riltmnig, få kommer man till de mera flärdlösa, men lärorika samlingar af preparater och produfter från jorden till näringsämnena, vegetabiliska oc animalir ffa substancer, kanoner oc) modeller af alla flag, särdeles i navigar tionskonsten. Wänder man fig nu mot norr i byggnadens weflliga del, få kommer man till det medlersta sydgallerict, hwarest man fine ner mathematiska instrumemter, ädla metaller, shawlar, tygstycken och pllewaror; på östliga sidan finner man silke från Lyon, en tysk or: gel, balmarbeten från Schweitz och bomullswaror från Masfas chusets. Kommer man genom den östliga midteldelen, så inträder man i mellan nordgalleriet, hwarest är en utmärkt samling af Bris selska och franska spetsar. En afskild del af nordgalleriet prunkar i de mest lefwande solfärgor, den innehäller nemligen alla nationers glasmålerier. Wi gå nu in det medlersta nordgalleriet och fom. ma mellan ler: od) glaswaror, kirurgiska, musikaliska oc matbemas tiffa instrumenter till den Willista jätteorgeln. Härifrån gär wägen åt wester genom en modellsamling upp till nordgalleriet uppfyldt