Article Image
skalken Saldanba anlandt på spansk botten, hwarest han, sedan hang plan till alla delar misslyckate, söker en tillflykt. — Truvpvrörelser och regementsomflyttningar i trakten af Paris forifara i stor skala. England. London d. 21 Avril, Dronningen bar gifwit efter för den all: männa önskan och befallt att industri-exvositionens öppnande skall ske d. 1 Maj, samt att insändarne af expositionsartiklar och alla de, fom hafwa abonnementsbiljetter, i det beta omkring 15000 äskädare, funna taga del i bögdligbeten. Detta beslut bar fattats på lord Granvilles oc fommitteens föreställningar. Men troligen öppnar drottningen erpofinonen kl. 10 och inträder på byggnadens östra fi: da, medan publiken insläppes vå den förra. China. Från Singarcore berättas om de christnas förföljelse i China följande: De till christendomen öfwergängne dinefare (Hill större delen arbetare wid pervars och gambiensplontagerna) äro föremål för fruktanswäroa förföljelser. Hemliga sällskaper sägas uppegga fina landsmäns fanatism. Flera bud äro utplundrade och volisen bar måst bruka fina eldwapen för att beskydra de förföljde, wid bwilket tiusälle omfring 10 dinefare slola vafwa blifwit dödade. Diskilliga äro tillfängatagne oc) dömda till deportation, men den fora fanatis sta hopen fordrar att få afgöra safen emot de affallige på egen hand. Hwarjehanda. — Tysk patriotism. Uti en musikalisk berättelse från Paris i Augsb. allg. Jet. N:o IG heter det: TVAl kunde man här åf wen omtala en annan mydet betydande nordisk konstnär, men då denne, hwars namn är Mozart Petersen, emedlertid är en föpens bamnare, d. w. s. en dansk, få förtjenar han wäl, att man af iysk patriotism förbigär honom med tystnad! — Detta yttrande är alts för naivt för att beböfwa kommenteras. — Nyafte underrättelser från Kalifornien gå till d. 15 Febr. Bladet Alta California berättar: Stridigheterna med indianer: ne hafwa på sednare tiden warit blodigare än eljest, och rof, mord och förre slärmptslingar förekomma tämligen ofta. Ett krig efter större måttstock fan knappast undwikas, och staten mäste fe fig nöds sakad att wärfwa truppar; emedlertid äro underhandlingar började med flera höfdingar, få att allt bopp om en fredlig öfwerengfoms melse ännu ide förswunnit. — Febern i anledning af Gold-Bliurssa fabelaftiga rifhaltigpet bar stillat fig något, sedan det wisat fig, att betydliga kapitaler erfordras för en större störd. Deremot har man åter upptagit mycket guld i Mofelumme, och fyra indianer hafwa under en ytlig sökning funnit 4000 dollars vå 4 weckors tid. — En annan Californisk tidning Placer-Times berättar, att qvwvidufs wergrufworne bearbetas med framgång; 85 procent rent qwicksilfwer skall ide wara owanligt, och skörden under denna säsong belöper fig redan till flera millroner dollars. — Säsom ett furiosum förtjenar anföras, att marknaden, på grund af de curopesska spekulanternes obefantskap med förhällanderne, är så öfwerfyld med win, att en butelj champagne löpes för 2 fr. (en rer bko), och en butelj godt Bordeauxwin för 3 fr. På 10 månader äro införde ide mindre än 24 mill. but. champagne och 6 mill. af andra winsorter. — Sqcphweitziska tidningen Bund berättar följande om en fnös lavin wid S:t Gotthard: Man fan ide göra fig någon föreftålle ning om den massa snö, fom fallit d. 22 oc 23 Mars, om man ide med egna ögon fer de nya formationerna på enskilta dalsträckor. En sträcka af en half mil från Andermath till Hospitalet är betäckt af en sammanhängande jettelavin. Man tror fig plöteligen förflyts tad till ett ofantligt gletfderfält, der höga göthista torn prunka wid sidan af gapande öppningar och remnor. På många fålen ligger snön 20, 30 ända till 60 fot bög på wägen, och från bela trakten strömmar befolkningen till för att beundra det winterliga elementets CA GFIU. 80 Härr har f.namenet äfwen sin ohehonlias Ga

29 april 1851, sida 2

Thumbnail