förtäljer att det kommer att förbjudas soldaterne af holstenska fon: tingenten att bära de bekanta sleswigholstenska erinringstecknen och att i stället skulle införas de hwitröda kokarderna. Detta är både de bolstenska och dansla färgorna, men färgornas ställning lärer blif wa olika wid de holstenska och danska trupparne; fälttecknen skola ute wisa konungens färger, rödt och gult. — Tysla tidningar berätta, att grefve Mensdorff snart skall lem: na Kiel och afgå från fin vost fom kommissaric. Man wil weta att gränskommissionens arbeten redan nätt den ständpunkt, att man anser fig i ständ att afgifwa en förklaring (2). Från Berlin mot: säges på det bestämdaste ryktena om att danskarne skulle lemna frone werket. Kiel har nu sätt en österrikist besänning of twå farvadroe ner kavalleri. Frankrike Paris db. 19 April Assemblee Nationale, som numera blifwit Guizots, Duchatels, Salvandis, Moles och andra fufiongs mäns organ, innebåller ett program undertecknadt of Rabou, bwari dessa statsmän utweckla fina äsigter om sammansmälsmingen af de twå bourbonsla linjerna. Den närwarande regeringen betecknas som något förbigående, af bwilken hwarken republik eller dynasti fan ut gå. Så wida repnbliken företedde fastbet nog och i allmänbet motswarade Frankrikes kraf, få will Assemblee Nationals män blifwa republikaner; men då detta icke är fallet, sä äterwända de till monarkicn, men till den sanna, den fom blifwit störtad genom de olika partiernas split, och de fordra en fammanfmåltning af alla de medlemmar oc anhängare. De dölja ide, att det mähända ännu går en tid om, innan nationen friwilligt erkänner sanningen bäraf oc) wilja derföre få och falla med det bansr, hwarunder de hinills funnit en tillflyft. Detta danr är naturligtwis Ludwig Napoleon. — Man forifar att bemärka, an Faucher söker att ästadkomma en försoning emellan presidenten och Cbangarnier, för an med dennes bjelp reorgamjera majoriteten. Hans försök tyckas slä wäl ut och man observerade att då presidenten och Cbangarnier mötte hwarandra i Rue de Rwoli wexlade de en mycket wanlig bälsning, hwilket ide bar inträffat på längliga tider. — d. 20 April. Assemblee Nationale uttalar fig ännu be: stämdare än i sitt förra nummer för prolongationen af presidentens mandat, få wida ide, bvilfet ej är sannolikt, föreningen mellan bourbonerne egt rum och Henril V bestigit tbronen 1852. Legitis misterne wilja emedlertid ännu fortfarande ide weta af någon Pro. longation. — J sydliga Frankrike heriskar stännegt en wiss orolighetsanda, få att ofta den dewäpnade makten nödgas inskrida. En forrefponvent från Lyon såger, att arbetarnes nöd i denna stad är mydet stor i anseende till den owanliga stillbeten i fadrikswäsendet. Arbes tarne bära emedlertid bristen med mod och resignation, och trösta fig med att det är sista gången de lida nöd, ty de äro öswertpgare om, att en ny infurrektion snart fall utbryta och äro då wissa om segern. Det skall ide wara sällsynt an fe arbetare, fom, oaktadt de förtjena nästan intet, lefwa slösakrigt, sluldsätta fig och saga rent Ut, an de stola betala efter nästa revolution. — Med bestämdhet försäkras, an Faucher skall ofördröjligen be gära nationalförsamlingens utomordentliga fullmakt att utdrifwa den mängd af lösa personer, fom ide äro födda i Paris, men likwal uppehålla fig der. — Emellan hofwen i Wien, Berlin od) Petersburg hafwa ent. B, Hr nya förhandlingar blifwit öppnade rörande danska arfös följden, emedan bertigen af Oldenburg wägrar at antaga kronan, om ide Danmark blifwer sullständigt tryggadt vis å vis hertigdö: menas rättigheter. England. London d. 17 April Kommitteen för werldsexrositionen bar tillkånnagifwit, att då Hennes Maj:t ärnar besöka exrositionen när den öppnas d. 1 Maj, så skola drrarne till krystallpalatset ide öppe aa .. ss G (AN 2 AAA O EM AK