den mängd of Westgöthar, Smålänningar oh Dablvönder, fom nu swärma omkring. (Bore.) utrikes Mybheter. Danmark. Köpenhamn d. 8 April. Från Holsten berättar Sonfr. Beit, att aflemnandet af krigematerialen, uniformdepots, gewär, fanoner m. m. fill den dertill utnämnda kommisstonen af en österrikisk, en preussisk od) en dansk officer, bar i dessa dagar försingätt i Iendese borg. En underofficer af hwarje fompagni af den upplösta hären fungerade fom wapenmästare wid detta tillfälle. Förutan en mängd munderingostycken och armatur aflemnades 30,000 uya uniformer, nästan lika få mänga kappor, 3,000 gevär, hwaraf en del förtråfte liga sretsfulrefflor samt 114 kanoner. Försaljningen of mid var 4,000 håstar från armcen skall hafwa inbragt 400,000 thaler (före modli sn mark.) — D. 9 Avr. Krigs ministern general: töjmant Hansen bar af kejsaren af Ryssland bl likrit begäfwad med hwita Ornsorden, åfvoen: fom baren Plessen, gesandt wid ryslaå hofwet, erhållit S:t Anv or: dens första kiass. Tyskland Berlin d. 6 April. Det emtalas ett cirkulär tili samtlige tvika regeringar, bwarpå man arbetar ministeriet för utrikes ärenderna i Wien, i anledning af Preussens uttalade äsigt att änvo wilia sända gesandt till förbundsdagen. Cirkuläret skall egentligen wara bestämt till de regeringar, fom hittills bafwa wari: Preussens dunder förwandter och till hwilka Preussens uprfordran i denna sak år fälld. Utom br v. Bonin fal man äfven tänfa vå grefwe Bernss dorff oc) grefwe v. Alvensleben sasom preussiska gesandier på förs bundadagen. Med den sistnämnde hafwa underhandlingarne om öf. wertagandet of denna vost hittills warit fruftlåsa. Preussiska tidningarne jaubla öfwer Preusfenå feger tt aniete ning of def återgång till förbundet, under det man å sserrikiska fis dan anser det säsom ett dewis Hå Preussens fullkomliga unterorde nande under Osterrifes wilja. Ffrankrikce. J nationalförsamlingens möte d. 27, interpellerade Madier de Montjau underwisnings ministern Girand för Miche eres suspension oc) Sacaued och en annan professore, Guåpinis afsärtning. Mi nistern jwarade att den i författningen fasiställda fribeten att tänka och uttrycka fina tankar endast med restriktioner gällde för statens tjenare. Det kunde icke tilläras statens tjenare t. er. att angripa religionen. Ministern öfwergic derpå ni ett speciclt rättfärdigande af hwar och en af de trenne ätgärderna. Bland annat urpläfle ban ur prof. Jacques? skrift ett utsall mot katechesru, pwari bet bland annat beter: fotecbefen fördummar ungdomen, den får den att une der namn af my oferier tro på saker, som wanligt sundt menmffoförs siänd förkastar ar. ar. Lädningen afdröts stäncigt of utbro:t of oc wilja från bögra sitan, af bifall från yttersin wenstra. En berte of denna sistnämnda frakticn utropade för:jut: Detta är silosofi! hwarpå ministern häftigt swarade: core vetta filofoft, skulle jag i morgon dag underteckna ett beslut, fom förbjöd all underwisning i filosofi. Giraudes tal mottogs med mydet bifall, oh med fier majoritet öfwergick församlingen till dagordningen. Pa ris d. I April. Det bar vå börsen emtalate, att en blodia strid skall bafwa egt rum i Montwellier emellan en infanieribas talion oc 200 sappörer. Underrättelsen om dessa tämligen allwarsamma oroligheter har bär förorsafat ett få mycket starkare intryock, som de å ena sidan bekräfta berättelserna om tilltagande jäsning i södra Frankrife, och å andra sidan kemmdvn med den Uarie fer-werfftåderna fig redan wisande förstämning. Undersökningen angående fammanhvårjningen i Lyon har wisat, att den häktate Gen: hade förberett allt för ent kewårnat uppror. )mA OQ B———ea2) E4T42 P