ruttmattga Jut, tommar mahanoa dtt MT Åest ttt19 1011 början till en närmare förbindelse emellan Skandinaviens folk; men, hwad historien icke kan uttrycka, det är de känslor, som de friwillige erfara så wäl wid ätankan på den broderliga wälwilja, hwarmed de i Danmark bemöttes, fom och wid ve sedermera erhällna förny. ade bewis vå allwarlig Dansk erfänfambet. Rågra af de Swenske friwillige från ären 1848 och 1849, bwilka för tillfället wistas härstädes, få offemtligen härmed hembära sina warmaste tacksägelser till så wäl de Danske män, som förledet år aflätet adressen till de Frivilige frå Broderrigerne, fom oc till Dem, hwilka nu ytterligare hedrat desse friwillige medelst för äring af en Skädepenning, häntydande på denna minnesrika tidpunkt; och äro undertecknade förwissade att vå samma gäng uttrycka jem: wäl de fränwarande friwilliges tacksamhet och förbindelse. Stockholm i Februari 1851. : C. 5 Boy. P. G. Berglund. D. Calissendorf. Emil Ekman. . G. Elfwing. Gustaf Envall. Aug. Herkyce. Fredr. Horn. A. Hällstrand. Frantz E. Jochnick. Oscar v. Knorring. A. P. V. Leubusen. B. S. Lind. A. Mörner Peder Ribbing. C. U. U. Nudbeck. Aug. Ronnblom. Aug. Eilwerstolpe. Eduard Taube. A. O. Wallenberg. C. Dec. Wykander. Aug. Wykander. G. Obmawist. Carl Gustaf Ölander. Alired af Wetterstert. — d. 3 April, Från hr Hornungs etablissement skola i deesa dagar afgå till industri-expositionen i Lundon twenne Pianefortes, ett Alyael: oc ett taffelformigt, hwilka efter alla sakkunniges omdöme skola wara de bästa fom hittills yresterats i denna rikming af industrien, och fom säkert skola förskaffa detta utmärkta etabliesement a: ännu större renome i utlandet än det, oaktadt sin förta werksambet, redan förn ärfwat sig. Begge instrumenterne äro af original fonstruftion och byagda efter Hornunge paterterade princip. Tysrland. Den tysta frågan synes omsider basiwa gjort ett steg framåt. Preussen ämnar sända en befullmäftigad til Riksdagen i Frankfurt, ech bar uppfordrat alla med detsamma förbundna ssater att göra sammaledes. Man förväntar såäledes tyska fördundsdagens snara relonstituerande. CA Frankrike. Paris d. 27 Mar? Den i morgon förestäende disfusfionen om wallagen sysllläner uteslutande publikens och journalernes uppmånfsamhet. J sig sjelf är saken mycket enkel oc det synes nä: fran förunderligt, att twifwel funde uppstä om, att den lag, fom ssåller för waren iill nationalförsamlingen, ide äfwen skulle wara gällande för presidentwalet. — d. 28 Miars. Jrrikes ministern bar i dog i nationalförfame lingen förklarat, att wallagen äfwen stall tillämpad i afseende på kresidentwalet, hwarefter församlingen slutade förbandtingarne om Degmarss förslag med antagande af on i anledning af ministerns förfloring motiverad dagordning, — Constitutionel meddelar en artikel, bwaruti den uttalar ren önstan, art den narwarande församlingen måtte förklara fig för fonstitucrande och sjelf företaga konstitutionens revision. Bladet resonerar ungefär sålunda: man bar få ofta sagt, att konstitutionen är kränkt, man har sagt det, då församlingen voterade expeditionen mot Rom, klubblagen, presslagen, wallagen. Men det bar wisat fig, att ju mera man frånfer konstitutionen, desto bättre befinner fig lande 3 hwad skulle då bindra församlingen att ännu en gång kränka foaftis tutionen, då den derigenom gör landet den aFrra största tjenst? — d. 29 Mars. Säsom wanligt morsäga den ena tagens uns derränelser den andres. Nu beter det, att majoriteten ingalurda är nöjd med den af inrikes ministern i går afgifna förklaring, dä den alleide nämner wall agen af d. 31 Maj. Mmistrn bar wåäl sagt, att samma wallag skulle gälla för presidentoch representantwalet, men ban bar ide sagt att denna wallag stulle wara den af d. 31 Maj. Aan hefinner fir fåledes nå ssamma öounkt fom förnt nav matar totons