tigheter såsom regent i Holsten. Deättigbäter, som blifwit erkånda bade genom fredstraktaten och ef stormakterne, hwilka utan twi fwel stela föfa häfda desamma. J sannina, säger Berlingske, wi fun na på sädant sätt icke mera lita på någon flagg försåkran å tyffa sidan, bå man i sa hög grad wisar sig fiendtlig emot of. Wi äro benägne att medgifwa riftigheten deraf, alt man genom vorififarios nen efter bond föfer aflägsna alla revolutionära beständedelar, för att återföra ordning och lugn, men genom en sädan begäran som wi bår hafwa omnämnt wisar man ju et åsidosättande och kränt. ning mot regenten, som ide kan föra folket tillbaka till undersatlig lydnad. i — J öfwerensstämmelse med fredstraktatens 5:te artikel skall bäde ä danska och tyska sitan utnämnas kommisfarier för at bestämma gränsen emellan Sleswig och Holsten. Så snart den österrikiste foms missarien inkräffar skall äfwen den danska kommissionen, som stall besiä of öfwerste Baggesen, öfwerstelöjtnant Bälow och prof. Bele schow, begifwa sig tiil Holsten. — d. 19 Mars. J Hamb, Nachr. berältas, att de emellon tyska och danska kommissarierne förda underhandsingar om penfice neringen of de i insurgemarmern anställda tyska officerare ide bafwa lert till något gynsamt resultat för offcerarne. — Man will weta, att armeens generaf:föommando skall uppläsas unter. lopvet af tenna MÅNAD. Å yv sk i a f Å Dresden d. 15 Mars. Son fershjcn bar i bag bällit otivienare möte, fom biott war ade en timmas tid, och bwari enrast Brofule. rades tredje lommiessionens betänkande om ett gemensam: tyski mynt-, mål: och wigtsystem. Dm 8 tan;: skall ett plenarmöte afbållas för att fatta beslut i denna sak. — Det rättat att furst Schwarzensi vera ämnar förelänga fö na förslag för förbunesrogen, emedan man i Dresden wal fwärligen kommer till nägot beslu:. ÅFronkri fe inlamne, iom sul bafwa märtt af lifa ben öregmed den are lis jens underkasiande under ben äldres rättigheter, få synas de nu före ändra taktit, och under det deras organer )afwa uttalaf fia mycket bestämt emot et förlängande of Louis Napolcons yprefitente far, få merdelar Univers nu i sitt sista nummer en artikel, bwaruti detta blad söfer ädagalägga, alf det aldra wärrsta , fom kunde hända detta parti, were att orleanisterne segrade. Om et orlranistisk prina fomme till marten, få måste ban bringa revolutionen det offer, ott förfölja legitimisterne; för att nu undgå detta, få mål som foctalis sternes herrawälde, bafwa legitimisterne intet anna t att göra, än an räcka Louis Napoleon ban den; detta funna be göra utan at: ur bPgifma fin princip eller afstä några af deras rättigbeter för framt ten, De bonapartista journalerne äro naturligtwis myctet nöjda med denna förtlarina och berömma Universe patriotiska sinnelag. — Mairen ech flera embetsmän i Strasburg hafwa i anlednina of natienalgarders upplösning begår: afsked. J bog aspöll pråsidenten revue öfwer fyra regementen, som stuke lemna Parits. Allt git mycke: lugnt. Nägra äslädare ropare: lefwe repudliken! Ändra: lefwe Naroleon! — d. 15 Mkars. Rasionalförsamling en bar i bag med 418 röfer met 230 bessatat officerswalens wid natienalgardet u ippskjutandte. Miot ar majoritetsn voterade lagen talade bland ondra pama tine, Lamoriciere och Cavaignac. — d. 16 Mars. J 2 Å åter den redan få ofta ide 3 bekräftade under diielseg, att Odilon Barrot änd:jj igen 2 aft — — . — os . 10111 it ait Sm sig i spetsen för en minaister, i hwitken de begge bufontmints SD vv (4 sirart e uti o; ss:är 4 saverlög fåra jin. strarne un Ten Körte benararuska sörsalningen, Fould och Bas reche, Multe inträda, bod skall den filnämnde ide erhälla den wigs tiga inrikes ministervortfösjen, utan ärnåja sig med fuftitie-minigcras pliatsen. Leon Faucher eller Daru skulle blifwa inrikes min.