Article Image
iu tyrran meb UC anvagrigarne änngin 114 VY DIMA 1 barn, när Fast öppnar munnen, ja till och med de, som bittills icke wetat att slilja mellan mitt och ditt, så nu så flara begrepp härom, att de ide hafwa någon ro, innan de få återgifwa hwar och en fitt. (Bore.) Calmar d. 5 Mars. Med anledning af det, mysteriöst i är minnelse-bekama tullmälet, som för ungefär ett är sedan härstädes tilldrog fig få mycken uppmärksamhet, företog wederbörande embetsmyndighet ätskilliga förändringar och omflyttningar med de wid härwarande tullpadhus anställda tjenstemännen. Bland andra af dessa förändringar war det dock isynnerhet en, fom ådrog fig allmän upp: märksamhet oc) äfven betraktades med allmänt ogillande, ywarsöre, fom wi wilja minnas förhållandet äfwen i denna tidning skarpt kl. n drades. Kontrollören du Puy, som, under ett twäärigt wistande härstädes, genom fin humanitet, redbarbet och skickligbet fom tjenfie man förwärfwat allmän aktning och genom sitt flärdfria, öppna och älstwärda umgängessätt tillwunnit fig alla deras tillgifwenhet, fom med honom kommit i närmare beröring, blef nemligen då, mot fin wilja och utan rimligt fäl, ätertransporterad till Helsingborg, hwarest han före sin hitkomst haft samma befattning, som han hår beklädde. Wi wägade knappast hoppas att generaltullstprelsen Mulle godtgöra denna fin säkert ofriwilliga orättwisa, och likwål har så skett — ett förhällande, som wi derföre här öppet och med glädje erkänna. Ör du Pup har nemligen af generaltullstyrelsen numera blifwit Hit är terflyttad — och bang talrika härwarande wänner funna säledes hoppas snart få den glädjen att helsa honom wälkommen. — ÄAtt generaltullstyrelsen till följe af bristande eller otillförlitliga under: rättelser kunnat begå en ofriwillig orättwisa är ursaftligt; att den efter att hafwa blifwit upplyst om detta misstag, äter söker godtgöra detsamma, är wackert och berömligt. Om få wore att wi dertör hade att tacka den nyss bitfomne högre tullembetsman, fom för fitt nit i tjensten, redvarhet och rättwisa nyligen af Norrlanderosten erhöll det hedrande loford, fom i detta blad sedan upptogs, så slulle ban ide gerna på ett wackrare och mera lofwande sätt hårstades hafwa kunnat börja fiu embetsmannabana, och samhället stulle bär: igenom på mer än ett sätt anse fig bonom förbunden, (K. P.) Jonkoping. Länsstprelsen har utfärdat följande i flere hänsn enden märkliga kungörelse: yDet undfaller säkerligen ingen, fom derät will lemna fin upp märffambet, att sedeslösheten, få att säga dag från dag är uti till: tagande. Gröfre missgerningar, hwilka under en föregående tid börde till undantagen, förefomma nu tidt och ofta, hwarom man af polisrapporter och kungörelser ständigt underrättas. Särdetes framftå: ende är föraktet för den wördnad och helgd, bwarmed kristelig fromhet och borgerlig lag weiat omgärda kyrkorna, bwilkas dorbarbeter och prydnader — ofta en skänk af gifmildheten åt torftiga för sam. lingar, eller föremål wid bwilka desfa genom ömma minnen och heliga föreställningar äro fästade — bortryckas af en gudlös win. ningslystnad, genom täta och djerfwa inbrottsstölder. Men, dess wärr! brotimälsbistorien inom detta län för den sednare tiden bar att framwisa drag, hwilka, om möjligt, äro ännu mar upprörande för den menskliga känslan: en sofwande moder bar rå belgdagår morgonen emottagit döden af sitt ännu ej tolfäriga barn; en annan moder har, på det grymmaste sätt, afdagatagit fin dotter, fom sjelf war nära att blifwa moder; en fader har dräpt fin sjuttonärige fon; en husbonde bar fallit för ett förfärligt slott från fin tjenares hand, och hang döda lekamen blifwit plundrad på lånta penningar, Dylika obyggligbeter, om ocksä, säsom man bör hoppas, hörande till sällsamheter, hwilka ide få snart ffola förnyas, äro dock, när de sammanhällas med ve mer allmänt förekommande brotten emot e: ganderätten, och slagsmälen samt oordningarne wid allmänna fam: mankomster, mer än tillräckliga att wäcka kristeliga menigbeters bes tymmer och allwarliga estersinnande af orsakerna till få mycket ondt. A linan AfGÄat har längssisrelsen. ide utan det diuvaste wemnd

11 mars 1851, sida 2

Thumbnail