Article Image
utt ofwannämnde sak skett, för tidigt dragas för Rätta underdänigt bemställt om Oss icke i nåäder skulle täckas befalla Eder, att antyda samtelige Vande:fifcaler, det de ej mäge instämma någon för flifa mål, fom äro af öm och grannlaga beskaffenbet, innan de fådant bos Präsierskapet i orten anmält, på det de sednare, mäge ega til: fälle atr derom göra berättelse till Consistorium, hwillet derutinnan afbidar Hof Räuens förordnande. Och emedan Vi funnit för godt, att till detta underdäniga bemställande i få motto lemna nädigt bis fall, att Lands-och Stads-Fiscaler uti slika mål ej mäge börja: näs gon Lagsofning, innan de af Kyrfoberden i Församlingen inhemtat skrifietisa berånelse om safen och def sammanhang och sädant med alla dertill börande omständigbeter bog Eder anmält, samt derpä erbällit Erert swar och utlätande; alltså är Wär nädige wilje det J wederbörande Vands: oc Stads Fiscaler härom fungören. Wi befalle etc. Circulaire till HoftRåtterne, om iakttagande af hwad Kongl. Brefwet den 15 December 1762 stadgar, rös rande mål, fom angå oloflina sammankomster till an daktsöfningar, d. 20 Jan. 1837. Carl Joban ae. ac. Wär ynnest ac. Som uti Kongl. Brefwet till Justitic. Canzlers Embetet af den 15 Dec. 1762 förestrifwer att Lands och Stads-Fiscaler, uti mål, fom angä olofliga fammanfomfler till andaktsöfningar, ej mäge börja någon lagföfning, innan de af Kyrkoherden i Församlingen inhemtat striftelig beränelse om fås fen och def sammanhang, och sädant med alla dertill börante oms ständigbeter, bos Juftititie:Canzlers-Embetet anmält, samt derpä ers hällit dess swar och utlätande; men Wi, wid förebafwande af flere dylika till Wär nådiga pröfning i underdänigbet fullföljde mål, er farit att denna förestrist ej blifwit iaketagen; få hafwe Wi i näder funnit nödigt, att läta förständiga wederbörande Domare, att mål af förenämnde beskaffenhet ide må till handläggning upptagas, innan äklagaren wisat, att fullgjordt blifwit hwad Kongl. Brefwet d. 15 December 1762 stadgar, om sädane mäls anmälande bog Sus fuic-Cansslersembetet, samt att bemälte Embete swar och utlätande derom meddelat; bwilket Wi härmed welat Eder i nåder tillfännar gifwa; och kommer, till öfrige wederbörandes efterrättelse detta Wärt Näådiga Bref att i Författnings Samlingen intagas; Befallande Wi oc. Den första af dessa förordningar bade, såsom bekant är, till äns damål att förebygga willfarelsers spridande. Men da det inträffade att samma förordning blef missbrukad för att dermed lägga hinder i wagen för fann uppbyggelse, få urkom den andra förordningen får att förbjuda alla otidiga åtgärder emot sädane andaktsöfningar, och då denna andra förordningen ide alltid blef tillbörligt iakntagen, us tan personer blefwo dragna inför rätta för sädane sammankomster stull, så utkom för icke sä länge sedan den tredje Kongl. förordninpen, fom ännu uttrocktigare förojuder handläggning af fädane mäl utan tillätelse fran bögre ort. Den första förordningen skall säledes aldrig tillämpas utan tillåtelfe från SJuftitie Canoleren, ywilken ide fan gifwa denna tillätelse utan Kongl. Maj:ts nåriga bifhyll. Hwad som enlig: dessa förordningar är förbjudet eller ej hope pas wi att snart få utredt och förklaradt af en tillförlitlig lagfunnig domare, och milja ide försöfa ant ingå i någon egentlig förfFlas ring. Men det mäste i afseende på alla lagar wara en grundregel, att icke blott en enda punkt af en lag fasthälles och de öfriga lem: nad derhän, utan att en lag, få länge den gäller, måfte gälla i fin belbet. Wi wilja derföre fästa wåra läsares uppmärksamhet på nägra särskilta punkter, som i nu anförda lag innehällas: 1:mo Föräldrar od) husbönder måga och böra, efter den drift liga pligten, deras barn, anhörige och tjenfefolf uti fina bus lära och underwisa, sam: lära och underwisa läta uti Katechesen od) de: ras christendom, efterfräga och förhöra hwad de funna om helgeda. garne lärt af predikan, dagligen med dem hälla bön, läsa uti Bib. len eller nägra andra Gudeliga och här i wärt rife wedertagna böcker få och ett troget inseende hafwa vå deras seFfsemns a wlet,

4 mars 1851, sida 3

Thumbnail