alla tyrtor war sorgegudstjenst och isynnerhet Notrevoame-tyrkan myce ket besökt. — Moniteur innchäller följande utnämningar till gesandter: Aupic i London, Lavalette i Konstantinopel, Walewski i Madrid, Ad. Barrot i Neapel, Sartiges i Nord Amerika, Marscalchi i Stod: holm, VAndre i Holland, Salignac Fenelon (pittills i Hamburg) i Dresten, Fortb Rouen i Portugal, Bourbalon i China ech St. Georges i Brasilien. — D. 26 Fedr. Fransmåännens besättning af kyrkostaten lärer äfven för innewarande år komma att forifara. Den utgöres af 10,000 man och 1500 bästar. — Den demokratiska pressen är mycket belåten med det allvar liga och wärdiga sått, hwarpå folket firade årsdagen af februari revolutionen, England. London o. 24 Febr. Ministrens nederlag i Underbuset i anletning af Kings förslag oc) dJGSraelis amendement att finansernes öfwerskott skulle anwändas till inkomstskattens förminskande bar före anledt en ministerkrisis. Ministeren Russel har ingifwit fin dimiss sion oc qwarstär blott tills ett annat kabinett blifwit sammansatt. Det tros dock, art Lord Russels minister med några modififationer kommer att qwarblifwa wid rodret. Säsom nya medtemmar näms nas fir James Graham, samt brr Harbert och Cardwell. — Pars lamentets möten bafwa emedlertid blifwit uppskjutne till d. 28 d:s. — D. 26 Febr. Lord John Russels försök att bilda ett nytt kabinett hafwa misslyckats. — Lord Stanley bar deremot blijswit fal lad ull drotmingen och skall hafwa lofwat försöka sammansätta en minister få fort sig göra låter. Hwilka sammankomster äro förbjudna? (Ur Lunds Missionstidning.) Ofta framställes den frågan, buru det förbäller sig med lagen emor sammankomster, oc buru wida denna flag kan anses böra gälla emot all gemensam upybyggelse utom i kyrkan. På det nu bwar och en, fom önskar det, må noga lära känna bwad tagen bestämmer i detta afseende, meddela wi här de 3 förs ordningar, fom derom handla. Kongl. Maj:ts förnyade placat oc) förbud, angäcnde de oloflia fammanfomier, bwilka uti enskilda Hud til en färffild och ekannerlig Gudetjensts förrättande anställas; samt deras straff, som dermed betrådas; af d. 12 Jan. 1726. Wi bafwe of en MNådig och Cbristelig omsorg för en ren oc de förfalskad Gudstjenst, och till att derwid en god ordning handhafwa od) bibehålla, med Wärt Rifs Näds rade funnit högst nödigt och nyttigt, bårigenom de för detta utgångna Kougl. Förordningar om oloflige Sammankomster säledes förnya och widare förklara, fom föl jer: De förra Kongl. Pabuden och förordningarne äro af det klara oc todeliga innebäll, att de ingen Guwaktinbetsöfning förbjuda, fom ej bellev Wär Nådina tanka och uppsät är, att den hindra, utan wilje fastmera alla Wäre trogne undersätare i gemen, och hwar och en i sonnerhet, dertill i Näder förmana få att de för all ting winlånga fig derom buru de mäge tilltaga i Guds Nad och Wår Her res Jesu Cbristi kunskap, samt att wisa underdänig lydnad emot Wära bälsosamma Förordningar; Till den ändan Föräldrar och Husbönder mäge och böra, efter den Cbristeliga pligten, deras barn, anbörige och tjenstjolk uti fina bus lära och underwisa, samt lära och underwisa låta uti Catbechesen och deras Christendom, efterfräga och förböra, hwad de funna om Helgedagarne lärt af predikan, dageligen med dem hälla bön, läsa utur Bibeln eller nägra andra Gudeliga och i Wärt Rife wedertagne Böcker, få oc ett troget in seente hafwa på deras lefwerne och dem med eget erempel till Guds afitgbet föregå: Dock att de fig afhälla ifrån djupsinnige frägor och larostridigheter, som dem enfaldigom äro för böga och kunna eeeeke J åå AA .0 : Ada sa