åtgärdes widtagande, hwilka angå landets wäj; förklarar det dliga och wänskapliga förhällandezs fortfarande med fremmande kter; att bon sökt inwerka pä äde tysla staterna till ett fullkomligt örande af de bestämmelser, ywilka i fördraget med Danmark i l. Juli månad blifvit beflutade, och yttrar sin tillfredsställelse art funna meddela att tyska förbundet och danska regeringen nu hålla med att uppfylla stipulationerna i nämnde traftat, och derigenom ra ett slut på de fiendtligbeter, hwilka för någon tid fyntå hota den i Europa. (Jnjändt,) Till Författaren af Törnrosens bok. Säångens son, ett ringa skaldebref helsar Dig från södra fosterjorden! Tack för allt hwad skönt, allt sannt Du skref för de lågande, de fria orden! Mången med förkrympt, med inffräntt själ framtidstankar kallar för befatta : egen skefhet hindrar honom wäl från att fanning och att ftorhet fatta. Samhällslifwet är af willor fullt, andefattigt ofta menskans finne, derför endaft oro och tumult öfwerallt i tiderna wi finne. Wida sträckt är barbariets makt, är ej krossad än, ej öfwerwunnen. Sabelwäldet står ännu på wakt wid det frias wåg, wid Urdarbrunnen. En gång störtar denna wäldets mur, man får spegla fig i lifwets fälla, dricka ljns och kraft och mod derur för att rätt och sanning återställa. Hwad som fördom, list och maktspråk snört un i trånga former in, skall lossas. Wåldet, fom på bål hwar sanning fört, ormens hufwud, skall förtrampadt krossas. Snart kulturen, hög och fördomsfri, drager mensforätt och frid i dagen, himlens ljus skall spegla sig deri, spiran icke bli från anden tagen. Solen kommer. Utan ro och rast ilar wårens brud att skönhet sprida, derför är wår tanke chiliast och på segrens dagar wi förbida. Kämpa manligt, ljusets riddersman! Sångarfilte, flå Dig fram till malet! Samma eld, fom förr hos Thorild brann, bor det ännu i det swenska stälet. Jngen skönt och lefwande förmår såsom Du att lifwet oss förklara, derför sjung om frihet, ljus och wår: En gång werklighet Din fång srall wara. a, S tift tå: Mobeter.