täget utgjordes af eleverna wid bärwarande Navigationsstola, hwars förste uppbofsman den aflidne warit. Alla fartyg wid hamnen woro bela dagen ornerade med flaggor oc stadens samtliga handels: butiker stängdes wid första begrafningsringningen. — Walliinska truppen ämnar gifwa första representationen här flädes d. 9 Febr. — Ur Malmö Tullfammares i ESnällyoften in ertenso intagna berättelse om Handel, Sjöfart och Näringar år 1850 medtelas: Folkmängden härstädes, fom under loppet af år 1849 wann en till: ötning af 406 personer och då utgjorde 11,351, bar under år 1850 ytterligare ökats med 800, få att, enligt sednast upprättade mantals: längd för Malmö stad, innewänarnes antal nu utgör 12,151. — Under årets lopp bafwa frän utrikes orter härstädes inklarerat 455 sleppare, af hwilka 365 swenska, 27 norrska, 15 danska, 34 engelska, 5 preussiska, 4 bolländska, 2 oldenburgsta, 1 mecklenburgare, 1 ba: noveranare, 1 belgisk, af hwilka 370 medfört last och 85 barlast. (M. A.) Lund d. 30 Jan. H. K. H. Kronprinsen, univ. kansler, har bewiljat tjenstledigbet åt prof. J. Lundell till den I näsik. Mars, samt åt e. o. prof. A. P. Cronholm till slutet af instundande afa: demiska wärtermin. — Akademinotarie-soch Kanelist beställningen bärstädes är ledig kungjord till ansökning inom 56 dagar från d. 16 d:s. — Den utkomna föreläsningolistan utwisar, att ide mindre än fex adjunkturer för närwarande äro bär wid universitetet Icdiga, neml. i administrativ rätt, i mathematik, astronomi, kemi, zoologi och orientalspräken. Hwarförutan adiunkturerna i tbeoretist oc) prafs tist medicin, i anseende till innehafwarens oafbrutna tjenstlediabet, samt uti tbeoretist och praftisk filosofi, i onseende till innebafwarens obotliga sjuldom, jemwäl äro att säsom ledige anse. (L. W.) Riksdaaen. Genom statsrädet Fådreud öfwerlemnades d. 22 d:s till famt: lige riksständen 14 K. Maj:ts propositioner. Bland dessa må näm: nas följande: för fullbordandet af en nybyggnad för länslasarettet i Lund oc dermed förenade sjukwärdsinrättningar 40,000 mot 3 a 4 proc. årlig ränta och 2 proc. amornigfement; för anläggning af en jernwäg mellan städerna Orebro och Nora 225,000 idr, samt för utwidgning och reparationer af Wexiö domkyrka 25,000 rdr. plena d. 22 Jan, Hos Ridd. och Adelu tillkännagaf Hr Landtmarskalken, att mid anstälda wal af en ledamot i konst. utstottet samt en i allm. beswärsoch ekonomizutkottet blif vit usedde: Or af Petersens, Johan Magnus, i det förra och Friherre Stedingk, Styr: björn, i det sednare. — Konst utslottets memorial N:o 4 med de frän förra riksdagen bwilande grundlagsförändringar bordlades för andra gängen. — För öfrigt upptogs plenum till största veten af en biffusfion mellan hrr Ribbing, Rosenblad, v. Hartmansdorff och frih. Stedingf, i anledning af en af br Rosenblad i ett föregående plenum wädt motion rörande tulltaran. Hr Ribbing yikade betydlig nedsättning i tullen å win för att derigenom dels minska bränwinssupandet, dels befordra affärtningen af wårt jern och andra yroduf: ter på Frantrike, men deremot förmenade br Hartmansdorff att det äsyftade ändamålet ej kunde bärigenom urpnäs, emedan fåfom orden föllo:-drinfaren förblir älskare af byvad fom rafflar i balsen statsintomsterne skulle betydligt förminslas genom tullnedsättningar och den ökade införseln endast bidraga till silfrets utgårnde ur banken; Frankrife slulle ej ingå på någon nedsättning af tullen på swenskt jern, då oaktadt 30 års bemödande sädant ej lyckats. Or MRofens blad trodde åter att de enslildta intressena i Frankrike snart skulle gifwa wika för den allmänna opinion, som uppstätt i Emova till förmån för handelefribetens grundsatser, och ven lifliga bandeln och sleppsfarten skulle i allt fall mer än tillräckligt ersätta den måjliga förlusten å wimullen. Frib. Stedingk förenade fig med hr v. Hart FE anar FnÄ han er vare eme tullnedsåttninaar i allmänbet.