almyrt ft vel tfrugawarande byggagnaden, och Tom forut dlijwit a nenne riksständ antaget, bifölls äfwen bär. — Statsutskottets beräns kande angående det til 75,000 rdr nersatta förskottsanslag till fört sättning af sästningsbyggnaderna ä Waxbolmen samt wid Carlsten och Carlekrona, äterremitterades efter anmärkningar af generalerne Lefren oc) Dalström samt br krigsministern. Derefter förekom till remiss hr v. Hartmansdorffs motion, att den s. k. krigsrustningsbewillning, om hwars upphörande K. Maj:t säwäl i sitt trontal gifwit löfte, som i proposition om Statswerkets t:illständ och behof gjort framställning, icke destomindre måtte fortfarande utgå för att bereda tillgång för den extra statsreglering. hwilken tilläfwentyrs fan wid innevarande riksdag af rikets ständer beslutas. — Uti debatten deltogo br Sandströmer oc) frih. Raab, fom på ct ganska kraftigt fätt tillrättawisade hr v. Hartmansrorff, hwilken åter förswarade sig temligen lamt, understödd af hr C. Printzensköld. — J öfrigt remitterades flere motioner till wederbörliga utffott, deribland en af br Arwid Ribbing, om inteckning i fastighet å landet för framtida försörjningsafgift till wid egendomarne antagne arbetare, wäckte en längwarig debatt, deri flere ledamöter säsom frih. Raab, br Adelborg m. fl. talade emot motionen. — Hos Presteståndet anhöll wid början af plenum Prosten Schram, fom warit fränwarande, då representationofrägan behand lades, att få till protokollet nedlägga sina tankar i denna fråga. Or Prosten yttrade hufwudsakligen, att som förslaget inneböll allisör starka demofratiska tendenser, han för en stadgad konungamakis beständ och ett älskadt fosterlands wälfärd hade kommit att hylla pluralitetens äsigt. Förbättringar woro wisserligen nödwändiga, men utan total omstöpning. Sjelsskrifwenbeten borde uppböra, de oreprefen: terade få plats i Riksförsamlingen, och Riksdagsformerna förenklas, med hwilka ändringar Swerige skulle erhålla en ganska god Stats författning. — Derefter föredrogos följande Statsutskottets memorias ler: N:o 13 angäcnde anslag till fästnings-byganaderna å Waxbolm, Carlsten oc) Carlskrona, fom efter en längre diskussion äterremitterades. N:o 14 och 15 handlade om motioner, fom blifvit oriktigt remitterade och afgjordes på wanligt fått. N:o 16, angående Rifs: gåldskontoret affordrad depositionsafgift för återställandet af infriade och derester i Rikets Ständers Bank deponcrade obligationer, före anledde en munter debatt. Memorialet bifölls genom votering med 19 Ja mot 18 Nej; den förseglade sedeln afgjorde utgången. — N:o 17, tillstyrkande hyresfri upplätelse of ett rum i Rifsgåldefon: torets bus för Ränte: och fapitalförfäfrings-anftalten, bifölls utan diskussion. — Uti Borgareståndet anmäldes, att br. Winge af Siändets Elektorer blifwit wald till Suppleant i Konsltitutionsuiskottet i stället för hr Ekholm, som erhällit permission. — Hr Gustafssons motion, ang. tekniska slolor, remitterades till Statsutskottet. — J anledning af Statsutskottets utlätande ang. medels anwisande till fortsättning of fästningsbyggnaderna wid Waxholm, Carlsten oc Carlskrona, innefattande bemställan att, med afslag å det af Kongl. Maj:t för nämnde fästningsbyggnader begärde anslag af 105,000, rer ett belopp af endast 75,000 rdr måtte för innewarande är till ändamålet an: wisas, uppstod en längwarig od) ganska animerad difusfion, hwaraf wi icke binna anföra mera än att herrar Lagergren, Bergman, Ekenman, Palander, Almgren och Schwan talade för äterremiss af utlätandet, fom deremot förswarades af herrar Gråä, Ledberg, Lindström, Hörnstein, Indebetou, Noren, Gustafsson, Berg, Berger, Winge, Wern oc) Brink. Slutligen söretogs omröstning, fom ut föll med 34 röster för bifall emot 10 röster för äterremiss. — Hos Bondeståndet föredrogs Sirindlunds motion om allmänna bewillningens ingående omedelbart till Statskontoret, i stället för att, säsom hittills, dit inkomma På omwägen genom riksgäldskontoret. Motionären fäste uppmärksambet på den enhet och enkelhet, som genom en sädan åtgärd skulle winnas för uppbördå: och redogörelsewerket