dag äterwända till sina hemorter. (A. B) Linköping d. 21 Dec. Konungens Befallningsbafwande har genom Alm. Kungörelse gifwit Länets innewånare tillkänna, att uti allmänna rörelsen redan för längre tid sedan wisat fig i likbet med Örebo Priwat Banks depositionsbewis af äldre upplagan förfalskade sedlar, och att i rörelsen nu mera äfwen sörnummits dylika falska sedlar å 34 ror, få wäl eftergjorde, att äfwen den wid penningars bandterande mera wande icke förmätt skilja dem från de afta. (O. C.) Carlskrona d. 24 Oec. Sistlidne Fredag den 20 dennes in: träffade den sorgliga bändelsen, att Torparen Anders Olsssons i Jemjö torpstuga genom wådeld nedbrann, derwid all bang lilla egen dom, hwaribland en ko och 4 fär, blef lägornas rof; bwarjemte. bwilket war än sorgligare, hang 3:ne barn och en jjensteflicka äf wen blefwo innebrände. (Naj.) Halmstad d. 24 Dec. Handlanden och v. konsuln br Göran Hammar j:r bar för sitt nitiska och oegennyttiga bemödande, wid ut: tagandet af den bär på kusten strandade briggen Adjilles, från Götheborgs Sjöassuranceförening fått fig tillsände, fifom yrefent, en smakjullt arbetad kaffekanna samt en sockerskäl af silfwer, med inskrift:Af Götheborgs Sjöasfurance:-Föreniug till Herr Con: ful Göran Hammar j:r 1830. (H. P.) Riksdagen. — D. 18 Dec. Ridd. och Adeln. På riddarhuset har i dag från kl. 10 f. m. debatten om Representationsfrägan warit fortsatt och en mängd talare yttrat fia. F. d. presidenten frih. Jacob Cederström öppnade debatten med ett mycket owettigt, mundtligt anfö rande, dels emot förslaget, dels emot fonungens rädgifwvare, franska provisoriska regeringen, det rödaste af alla blad Aftonbladet m. m. Friherren wille ide medgifwa någon representationsförändring förr än alla fått lika interessen genom all jords lifa refning od) ffatts läggning, samt all skatts utgörande med bewillning efter utfomft (i sanning ide litet fordrat!) Efter bonom yttrade sig br frih. Alströmer, d. ä., hwilken böll en mycket andågtig predikan buruledes wi först borde förbättra of; sjelfwe, winlägga of om Gudofrukian och bygd, samt wara endrägtige sins emellan innan wi böra tänka på att förändra wåra statsformer. Talaren kunde icke bitråda ett förs flag, fom wore alstrat under tiden af hat, bitterbet och sylit mede borgarne emellan, fåfom det olyckliga året 1848. Kammarherren frih. Carl Åferhjelm talade helt fort för afslag å ten fonal. pro. positionen. Frih. I. W. Sprengtporten bade ett ganska fint vtt: rante till förmån för förslaget, för bwilket ban både ur praftiff och rolitisk sonpunkt röstade. Krigsministern br v. Hobenhausen wille tillånnnagifwa att ban 1850 tänkte lika fom ban gjorre 1848. Han bade då tillstyrkt förslaget och tillstyrkte det äfwen nu, ehuru ban tröstade sig öfwer drf fall, då ban hoppakes att de fom beredt denna utgång äfven woro beredda att framlägga ett förflag, fom funne förre sympathicr. Grefwe Erik Sparre bade ett längre föredrag emot förslaget, hwilket angafs bebandla frågan från en statsrättslig synpunkt. Or hofrättsassessorn Weidenbjelm talade emot förslaget och för klasswal. Hans föredrag war ganska flytande och bemöttes med bifall. Wi tyckte doc, att det swäfware tämligen mycket i lufs en. H. statsrädet Gäntber bade ett högst utmärkt och skarysinniat, mundtligt, en hel timmas anförande, till förmån för förslaget får äl ill dess principer, fom i afseende vå detaljerna och redaftion, ders vid han wederbörligen tillrättawisare nägra föregående talare free ielt grefwe Lagerbjelke. Frib. A. C. Raab talade med kraft och wärma för förslaget. Hr W. F. Dalman bade lifaledes ett längre föredrag för förslaget; crwid ban bland annat widrörde swenska adelns förbållande, enligt isteriens wittnesbörd, till konnngamakten, hwilket förhällande äfwen u wisade sig, då en af konungen framlagd proposition möttes med