heten att ställa sig grundlagen till efterättelse och att ban for fin del ide wille deltaga i ett beslut, bwarigenom ständet slulle afwika från grundlagens föreffrift. Dokror Såwe yttrade fig infäms mande med prof. Agardy och brgärde nppskof till motionstidens slut, men i annat fall ansäg ban fig böra instämma i den af pro: sten Melen nyss wäckta motionen. Dokitor Sandberg, fom öppet tillkännagaf det han, i allt bwad rå bonom ankom, skulle söka bi: draga till det hwilande förslagets framgång, önskade äfwen uryskof. Slutligen begärde prosten Meln åter ordet, yrkande att ståndet ide måtte företaga det hwilande förslaget till behandling förr än hans motion blifwit afgjord. Härpå begärdes wotering; medelst 37 ja emot 13 nej lemnade ständet sitt bifall till det i tal mans-konferensen fattade beslutet om dagen då memorialet rörande det hwilande representationsförslaget bör till afgörande företagas. — Borgarståndet. Örr Rönnblad och Sunnblad tillkännagäfwo, att de erbällit sullmakter att representera, den förre städerna Streng näs och Söderföping, samt den sednare städerna Askersund, Eder telje och Kongelf. Beträffande öfriga städer, hwilka ännu ej walt riksdagsman, beslöts, på hr Grääs hemställan, att frågan om åts gärders widtagande med anledning deraf skall uvyskjutas till början af nästa är. Or Lagergren reserverade fig, anseende frågan böra genast hänwisas till Ständets enskilta utstott. Sedan derefter K. Mys proposition om uppförande af en byggnad mellan Carl XIII:S torg och operabuset blifwit till Stats-utskottet remitterad, förerrogs br Cassels förra gången bordlagda motion om uppskof till nästa rifsdag med det hwilande reprefentationssförflagetå afgörande. Här: öfwer uppstod en ganska widlyftig diskussion. Hr Lagergren ansäg, att en remiss till utskott wore wäl ej grundlagswidrig men ändamålslös, enär någon utftottåberedning af denna fråga ide behösdes eller funde förwäntas, då de werkliga motiverna swårligen lära mera af utskottet än motionären anföras. Arendet borde debandlas i likbet med wanliga inbiudniagar till medständen, oc) beslut genast fattas, om wan godkände motionen eller icke, samt, i förra fallet, de öfris ga ständen inbjudas att i beslutet deltaga. J sernaree fallet ärter komme motionen att förfalla. Det wore wådligt att icke underkasta dylika förslag ständets föregäcnde pröfning, emedan annars bwarje lagstiftning kunde fördröjas genom enskiltes bugskott. Hr Billström kunde ej beller erkänna bebofwet af remif. Orr Halling och Iern äter trodde frågan wara af allmän natur och säledes i hwarje fall böra remttteras enligt 44 S R. O., om också fråga kunde uppstå, till hwilfet utskott den hörde. Förslaget att afsända en deputation till medständen ansåps med nej beswaradt, men bifölls wid anssälld votering of 38 röster mot 16 och utsägos till deputerade brr Hal: lina, Palander, Bofeus, Jndebetou oc Tern. Or Halling bade önskat att ständet vå samma gång måtte funna underrätta medsssänven om sitt beslut att uprskjuta rerresentationsfrägan, tills hr Ca3sels motion blifwit afgjorb, men mäste afstä bäriträn, då br Lager: aren ansäg detta wara en ny motion, fom han derföre begärde på bordet, hwilket talmannen biföll. Efter deputationens äterkomst föredrogs Konstitutionsutskottets memorial Nr 2 med äfföljande förslag till ny riksagsordning m. m. På orr Lagergrens och Schwans begäran bordlades memorialet för andra gången. I sammanhang bärmed föreslog br Brinck, att nås sta föredragning af samma memorial förft mätte ske, fedan br Cagsels motion blifwit afgjord, en begäran fom understöddes af hrr Norin, Halling, Gråå, Gezelius, Ekbolm, Bofeud och Ekenman, hwar: emot br Lagergren ansäg mindre grundlagsenligt att kombinera ett ärende med ett annat. Or Petre framställde säsom en medelwäg, matt låta föredragningen anstå tills widare. Men denna bemfål: lan, fom understöddes af br Lagergren, förkastades af ständet, fom wid af br L. begärd votering med 42 röster mot 11 beslöt, att mer morialet skulle bwila tills hr Cassels motion blifvit slutligen afgjord. — Bondeståndet. De Kongl. propositioner, hwilka icke förekom.