nuwarande tulltaxa och harte-figillateförordning måtte anta: gas att fortfarande gälla till nästa riksdag, remitterades till bewillnings-utstottet; 2:o att de mål, hwilka, enligt adelspriwil. of år 1725 och 8 kuap. R. Bo, nu uprtagas af boirätt, säsom första instansen, bädanefter måtte af underdomstolarne bandläggas. Till sistnämnde utffott reminterades jemwäl Dan. Ekbergs mor on om afslaffande af s. k. rewisionsskilling och en utaf Petter Classon wäckt motion, att straffbestämmelserna för förfalskning och uprängling af R. St. banks sedlar jemwål mätte tillämpas för enahanda förbrytelser i afseende å priwatrbankosedlar. Af Tob. Vind framställdes sluttigen motion om tillöfning i bankens fond för fastighetslän, hwils fen blef till banloutskottet öfwerlemnad. — D. 5 Dec. årffilliga anhängare af det hwilande reprefentas tions-förslaget inom alla fyra rtifsfänden bade, sedan en förbererans de bestyrelse blifwit utsedd wid ett föregående enslildt sammanträde sisil. måndag till i gär afton för diskussion öfwer det hwilande förslaget och utredningen af dess bestämmelser och grunder, förans staltat en mera allmän sammankomst rå lilla börssalen, (bhwilken i nämnde ändamäl blifwit af börs direktronen benäget upplåten). Den na sammankomst, fom uttryckligen war inskränkt till medlemmar af riksständen, biwistades ganska talrikt od) af wäl 150 versoner af alla stånd, deribland wiest 50 a 60 ledamöter af bondeständet. Dre det fördes af friherre W. F. Tersmeden, hwilken, jemte prosten doktor Säwe, grosihandlanden C. F. Wern j:r och f. d. vice tals mannen Nils Pehrsson i Boda, utgjorde bestyrelsen. Programmet för aftonens sammankomst war hufwudsakligen de allmänna beftäms melserna af förslaget (litt A), samt frågan om walrätten på lane det. Sålunda diffuteradeå och analyserades på ett högst upplysande sätt de första 18 paragraferna af förslaget. Jnwänrningar frams ställdes, upptogos och wederlades. Förtiensterna af förslaget frame för det nuwarande utwecklades; de sannolika walresultaterna beräk nades m. m., som kastade ett praktiskt ljug öfwer frågan. Uti tes batten deltogo ganska många personer, säsom grefwe C. H. Anckarswärd, br C. F. Wern, vice talman Halling, br L. I. Hjerta, br Palander, friberre H. Hamilton, hr Mannerskantz, doktor Säwe, borgmästar Ekholm, frih. Naab, br Ribbing B., bofmarskalken Aminoff, Nils Pebrsson i Bora, hr Dalman W. F. m. fl. Slutligen beramades, att distussionen skulle fortsäntas å samma ställe nämkom. lördag d. 7 d:s El. half 6 e. m. (A. P.) Atrikes Nyheter. Danmark. Köpenhamn d. 11 Dec. Från hertigdömena bar den wigtiga underättelse ingått, att gen. Willisen funnit fig föranläten att ned länga högsta befälet öfwer insurgemarmeen och redan lemnat Holsten. J den proklamation, hwaruti han tager afsked med armeen, förflas rar ban, att grunden till detta steg är on meningsolikhet emellan honom och regeringen; men det nämnes ide hwari denna afwikelse i åfigter bestär. Twenne orsaker kunde bär wara bestämmande för den preussiske generalen — antingen bar han ansett sakernas frålls ning få förtwiflad för insurgenterne, att ban funnit det passande att i nd draga fig tillbafa på ett någorlunda anständigt wid, — eder ocksä bar han med afscende på widare krigeoperationerna icke fun: