halfwa prefidiisrätten. Or v. Manteuffel war nöjd med denna för klaring. — Till Sleswig-Holsten afgå twenne kommissarier, en från Prenssen och en från Österrike, för att först åter: ställa wapenstilleståndet, och sedermera för att werkställa fre: den. Kommissarierne hafwa instruktion af konferensen, att till den samma afgifwa fina berättelser. Wägrar stäthållarskapet att äåtlyda kommissarierne, få har Preussen intet emot, att Öfter: rike iuskrider med wapen. — Jnställandet och äterkallelsen af rust. ningarne å båda sidor beror af Preussens andragande wid fonte: rensen. Alla dessa stipulationer blefwo i minifterrådet d. 30 Now. förkastade, säsom stridande emot Manteuffels instruktioner, men ans tagne i ministerrädet d. 1 d:s. Or v. Ladenberg har ingifwit sin afskedsansökan. Till kommissarie för Holsten bar ä preussiska sidan blifwit utnämnd gen. Brese; till Kassel har hr Niebubr begifwit fig, för att med hotelse af Baprarnes intåg förmå kommunalrädet att sända en deputation till Wilhelmsbad, och utfästa fig att betala skatterna. Anmärkningswärdt är bwad Dceut. Ref. meddtelar, att Frank: rike erbjudit sig att ställa 10,000 man erekutionstruppar till Holstens pacifikation. Det berättas att kurfursten af Hessen skall hälla sitt intäg i Kassel, ätföljd af preussiska och österrikiska truppar. ö Frankrike. ö Paris d. 1 Dec. Remusat har i national-församlingen frams lagt kommiteens betänkande angående det fordrade anslaget för de inkallade 40,000 man. Kommitteen föreslär en motiverad resolurion, hwarigenom anslaget bewiljas, men med det willkor, att Frankrike i afseende vå de tysla angelägenbeterna fortfarande bibehåller den strängaste neutralitet: — Detta betänkande bar af hela majoriteten blifwit emottaget med mycket bifall. Hwarjehanda. — Hwad kostar Februari rewolutionen? Denna ofta uppre pade fräga bar nu blifwit officiellt och på runstycket beswarad af Cour des Comptes (Kammarrätten) i Paris. Swaret lyder få: 1,749,675,000. (en milliard, sjuhundrade fyrationio millioner, sexhundrade sjuttiofem tusen francs och 12 centimer). ö Sådan är den summa, nationernad drottning, vet spirimella Frankrike fått betala för republiken. Enwäldet bar aldrig lyckats komma till denna höjd. Så mocket kostade revolutions-kalaset, med fina plundringar, roffanden, flöferier och orgier. De franska bladen falla också det ifrägawarande officiella dofumentet: de rysliga räfs ningarne. Och de äro sanning rysliga! till exempel hwarpå wi nöja of med att citera endast twenne sälunda bokförda poster: För ett belopp af mer än åtta millioner är mairiet i Paris ur fänd att redogåöra; — och förfrvmnmna äro (På ett annat Rälle) 3,490,000 francs! Försöfen med nationalwerkstäderna fostade oerbörd:; få t. er. utbetalades i Lyon på dem en summa af sexton franca och 40 centimer för bwad fom i wanliga fall fostar femtiosju centi: mer. OM det war dessa administratörer, fom utgjorde kärnan af oppositionen mot Ludwig Filips finans förwaltning! (CY. T.) — Engelsta statsmäns älder. Hertigen af Wellington är 81 är gammal, lord Lyndburst 78, Jesepb Hume 73, lord Brougbam och markisen af Londonderry 72, lord Denman och lord Campbell 71, marfifen af Lansdowne 70, earlarne af Stanbove och Cottenbam 69, earlen af Rigon 68, af Aberdeen 66, lord Palmerston 66, fir Robert Jnglis, sir John Hobbouse, Carl Fitz William och bertigen af Sutherland 64, fiv James Graham oc) lord Jobn Russel 58, Fredrik Tbesiger 56, br Labaudjere 52, lord Stanley och George Grey 51, Cbarles Wood 50, For Maule, lord Asbley od br MNaes bud 49, carlen ar Carlisle och earlen Grey 48, vr Cobden 47, br d Jsraeli 45, Cladstene 41, Dereert 40, Åright 39, oc) ford Man