Article Image
egt rum d. 17 d:s wid Geldorf, hwari insurgenterne hafwa baft en död och nägra fårade. Man är mycket förbittrad öfwer, att dan: ffarne d. 14 d:s togo en fältwakt till fänga, och påftå att förräderi warit ffuld dertill. Den kommenderande, som undkom, skall redan wara fatt under åtal. — En af Börfenbalte meddelad underrättelse, att preussiska re geringen uppfordrat Kielersiäthällarne att låta nedlägga wapen inom d. 15 Dec., då exekutionen imot dem eljest skulle företagas, motsäges nu balfofficielt. — Från Franffurt skrifwes under d. 16 d:s, att förbunds-militärs kommissionen ret an hällit 2:ne möten för att uppgöra planen till en militärisk pacififation af Holsten. Dot skall först hannoverska regeringsrädet v. Hammerstein afgå dit, hwilket lärer ske under Iops pet af denna wecka. — Hannover bar fom befant är gjort hvårige beter mot Öfterrififfa trupparnes genommarsch; men under d. 17 d:s skrifwes från Berlin i Hamb. Corr. att hannoverska regerine gen nu medgifwit genommarschen af de till Holsten bestämda trupe par. Braunschweig säges deremot icke wilja tillåta dessa genom marscher; oc) eburu detta wäl ide bar synnerligt att betyda, förmer nar likwäl Hamb. Corr. att en allwarsam konflikt af detta wägs rande kunde upvstä, då Braunsschweig ännu hörer till unionen, — Knart har bela det civiliserade Europas rättmätiga barm nås got litet lagt fig i anledning of insurgenternes emot Fredrilstad före öfwade barbari, förrän dessa ånyo, utan allt afseende å fRormafternes och det tyffa förbundets uttalade äsigter, göra sig skyldige till samma kränkning af alla menskligbetens lagar. Or Willisen har åter funnit det ide opassande att erinra werlden derom, art han den wärdige rerresentanten för bet mordbrännare: och röfwaresystem, hwilket insurgentanförarne, få wäl de civila fom de militära, hafwa bragt i utöfning emot Danmark. Han har åter, föfom det beråte tas, börjat att kasta bomber in i Fredrikstad; nästan bwarje rag sänder ban några, ofta 20 st. af deesa och andra projektiler, in i den olyckliga staden, för att förstöra bwad det första bombardes mentet ännu kunnat srara, ty någon annan afsigt fan ban swärligen bafma dermed. Sedan Fredriksstad då i ordets egentligaste bemårs kelse ide är annat än en grushög, skall ban i fin armee. berättelse med storartadt präl funna säga: IVår affigt är uppnådd, Fredriks. stad existerar ide mera. D. 16 Now. om aftonen blefwo genom bomber m. m. Mennoniternes kyrka oc några bebodda hus skadade, och att hittills, så widt man wet, intet menniskolif derwid bliswit förspildt, är wisserligen ide Willisens och bans artilleristers skuld. — I anledning af dessa sakta fan man fråga sig sjelf, hura länge en Beseler, en Willisen, en Franke skola få ötelagga tvenne blom strande bertigdömen — huru länge det skall fortfara, innan det tyska förbundet gör slut på ett dylikt darbari och på sädana tygellösheter af mån, bwilka wåga trotsa få wäl deras laglige suveräns fom äfwen detta förbunds egen auktoriter? Toskland. Österrifes swar på Preussens note har ankommit till Berlin. Detta swar är bäslet i en ganska artig, wänlig och fredlig ton; der uti instämma alla underrättelser, men äro lifa ense derom att mere dela, att Öfterrike icke wiker ett steg tillbaka från fina for: dringar; det fordrar, att Preussen i Kurhegjen fall halla sig på sena ctappewägar, att det icke stall moisätta fig exrefkutionen i Holsten, att förbundsdagen fortfarande skall bestä och unionen uppbäfwas, bwaremot Österrike medgifwer de fria konferenserue med omskiftande presidium. Hwad preussiska regeringen nu ämnar göra, derom förmäla tidningarne alls intet. Den österrifeska noten synes likwäl åter bafe wa framkallat en splittring i kabinettet, i det Ladenberg belt och bället gått öfwer till krigspartiet, bwaremot Manteuffel, nu fom förut, icke will krig. Man will weta, att den sistnämnde ministern begärt sitt afsked, och tror att han skall erhålla det. CA. ( 663

23 november 1850, sida 2

Thumbnail