synbarligen författad af en person, med mångsidig bildning och djupa insigter i det ämne han afbandlat, upplyser att de största wetenskapsmän och läkare i Tyslland, England och Danmarf tro på folerans egenskap att fålunda kanna förflyttas. Synnerligt släende år ett i denna artifel förekommande citat ur ett arbete af en Dof tor Strohmeyer: de herrars resonnement, fom wilja bewisa oss att koleran icke blifwit inpraktiserad, förekommer mig un: gefär så, som om någon, då han ser sitt eget hus brinna, tror att det nedbrända grannhuset ide fan wara skuld dertill, eme: dan han ide warseblifwit den antändande gnistan, och slutar deraf att elden måste hafwa utwecklat sig ur hans eget halm: tak. Äfwen anföres Engelska läkaren Kennedys yttrande: ing känner ingen karakter på en kontagiös sjukdom, fom icke fo: leran wisar fig äga. Om hon ide är smittsam, wet jag icke någon fjufdom, fom jag ffulle wara hågad att få benämna. Den frågan genom ywems förwållande koleran hitkommit fan ide annat än wara af ett underordnadt intresse, då man wäl får antaga att den glada wissbeten om befrielsen från den mördande gåsten i hwar je finne målte qwäfwa all hämdlystnad. Finnes det nägon, fom bär inom fig den förebräelsen, att bafwa på ringaste wis öppnat wäågen för mordenglen, bwilken Här slördat 350 menniskolif, fan säkert ingen mensklig lagstiftning uttänka ett wärre straff än detta medwetande redan i fig sielf måfte innebära och de fån flor, en sädan olycklig förtjenar, äro wål snarare medlidandets än förbitfringend, snarare ett bemödande att lätta den tunga fammwetås bördan, än art öfa densamma. Det är förötrigt rent otänkbart att det slulle gifwas något slags intresfe, fom slulle wilja inom sitt eget område införa en fjufdom, bwilken för inga ständ, inga förmös genhetsförbällande medför minfia anledning att wänta förskoning från densamma, och fom wäl alltid i de fattigares bem skördat fina flesta offer, men dock, hwaryelst den före sitt grasserande i Malmö upps trädt, äfven på famhällenad högsta punkter, utdelat smärtsamma wedermälen af fin fullkomliga brist vå anfeende till SK . A.) gund d. 14 Now. Sistlidne lördag uppwaktade slänska Nationen sin nywalde Jnspekior professor Lovn med vivat. Den 4:de dennes bare Lunds Missions-Sällstap den årliga allmåänna sammankomsten, fom öprnades af Herr Bistopen m. m. Doctor W. Faxe med inledningstal. Berättelsen om nu slutade arbetsår upvlästes af Styrelsens Sekreterare Herr Tbeol. Profesforn C. G. Bring. Sedan anmält blifwit, att Herr Theol. Profeds forn oc Ordens:Vedamoten Doctor J. H. Thomander, såsom ut: nämnd Domrrost i Görbeborg ide fan wara vice Ordförande i Sty: relsen, och Herr Adjunkt Humbla afsagt fig att wara Kassör, ans ställdes wal få wäl till dessa platsers äterbesättande fom till öfrige bedamöter i Styrelsen. Befattningen att wara vice Ordförande upvpdrogs sillika Sefreteraren Herr Professor Bring och kassaför. waliningen Herr Pastor Fiellstedt. (L. W.) — —— utrikes Nyheter. Danmark. Köpenhamu d. 12 Now. Tidn ingarne från Hamburg inne: hålla följande underrättelser: De österrikiska trupparne hafwa, fom ret beter, annädt marschen till Holsten. Styrkan uppgifres til 12,000 man, hwaraf redan en tel stall bafwa ankommit till Coburg. Hela exekutionskorpsen stall bestå af 40,000 man. Från Wien heter det säsom säkert, att truppazne afgå till Holsten. J Hamburg will man weta, att Hannover afslutat en konvention med Preussen, ens ligt hwilken man icke will tillåta exefutionstrupparnes genommarsch, men detta grundar sig dock blott på rykten; deremot heter det mera bestäåmt, att de österrikiska trupparne undwika att marschera genom preussisla området. Emedlertid hafwa samtlige preussiska trupparne Q.. ÄAr har äfwen aenom ett konal. reseript