regementen baswa ceremot säatt oroer alt marschera TI Ddvern. Wid underrättelsen om decsa trupprörelser låt preussiska regeringen å fin sida truppar inrycka i Kassel d. 2 d:s. Trots vesfa fiendr: liga demonstrationer synes det nästan icke som det slulle komma till någon konflikt. Preussen gifwer förmodligen efter; förut wille det alls icke medgifwa förbundstrupparnes inryckande i Heesen; nu skall det hafwa gifwit fin general order att ide angripa dessa, få länge de uprehälla fig i previnsen Hanau. Men owad som mest tyckes försäkra fredens bihällande, är, att den preussiske umikes ministern br v. Radowiz, efter ect i Berlin hället minister-räd d. I d:s, bwarwid fredliga äsigter woro de framstäående, inaifwit fin afftedar ansöfan, som af konungen skall hafwa blifwit bewiljad. — Om hans efterträdare wet man ännu intet. Styrkan of ven i Hesfen inryckta förbunds-armeekorpsen är 9000 man (8000 vayrare od) 1000 man österrikare) samt 20 fanoner under befäl af fursten af Thurn och Taris. Befolkningen i Hanau förböll fig alldeles stilla. De i Kassel inryckta preussiska truppar bestä af ett infanteri: och ett bussarregemente samt ett batteri. Tre regementen och ett batteri wäntas ännu. Den armee, fom Esterrike, Bayern oc Iiirtemberg i Bregenz öfwerenskommit att uppställa, skall wara 200,000 man stark. Furst Radetzfy har af kejsaren blifwit kallad till Wien. Franukridke. Paris d. 1 Now. Parmanenskommissionen, som d. 30 Okt. bällit ett möte i anledning af den Neumayerska saken, hwaruti intet beslut fattades, sammanträdde åter påföljande dag, och Hade upps fordrat inrifess och frigsministrarne att fig infinna för att förklara sig öfwer bwad fom passerat. Blott den förstnämnde tillstädeskom och förklarade, att ban bättre wore i ständ att swara än frigåminis stern, bwilfen få nyligen tillträdt fin post. Ehuru framställningarne slola bafwa warit tämligen häftiga lyckades det likväl Baroche att reda fig. Hwad Neumapyers förflyttniug angick, stödde Han fig vå den konstitutionella rätt, som presidenten bar att assätta och förflytta generaler. Kommissionen wille ide bejlrida denna rätt, men några medlemmar frågade om man ide i Elysee wid dylika förändringar i armeen fästade mera afscende på tjenster, hwilka personligen bes wisats presidenten, än på tjenster emot landet. Härpå swarade Baroche ide; ban försåkrade blott att N umayers förflyttning war ett isoleradt faktum, som alls icke stod i förbindelse med något fy stem, eller fom vå något wis borde oroa församlingen; ban förnys ade dessutom fina bestämda försäkringar, att få länge ban och bang kolleger woro wid styret ide något skulle företagas fom wore fri dande mot konstiturionen. Härwid anmärkte gen. Lamoriciere, att inrikes ministerns och hans follegers dimission torde komma försent, då en statsfupp redan war beflutad och armeen desorganiscrad, för bwilket sednare man redan började hosa en fruktan, fom war gruns dad i de flera fonflifter emellan krigsministern och Cbangarnier. Slutligen frågade Lamoriciere, om de soldater, hwilka låtit höra ofonstitutionella rop wid revuerna, blifwit ställda under åtal, hwilket af ministern befwarades med nej. Kalifornien. Från S. Francisco skrifwes under d. 1 Sept.: Alla unter. rättelser härifrän anses i Europa kanske mer eller mindre öfwerdrifs na eller till och med osannfärdiga, likwäl kan man knapt göra fig ett begrepp om wårt förbällande och wåra minors rifedom på guld, buru ofullkomligt de än hittills drifwas. Jfrän d. 11 April 1849 till d. 1 sistl. Juli bar med postängfartygen utskeppats gultstoft för 15,129,388 dollars, hwartill ätminstone fon läagas 5 till 6 millio: ner för sistförflutna tiden. Gulostoftet gäller bär 161 dollars pr unze. Penningar, hwarpä i öfrigt ide är någon brist, förräntag äfwen då största säkerbet kan presteras med 8 till 15 procent i mänaden, större län med 6 procent mänadtligen. För närwarande ligga minst 500 fartyg af alla nationer i wår hamn. — Den neds hränha holon of an dea — (eC. f