Randon oc Guesviuar. Fyra under Cyangarnier stående oc) honom mycket tillgifna generaler stulle aftägsnas frön Paris, och Changars nier sjelf uppfordras alt genast lemna Tuillerierna, samt att taga sitt hufwudqwarter i divtsionsbefalets botel vå Ventomeplatsrn. Denna plan uppläfte Hautpoul I mmisterrärer tll fira kollegers atls männa förwäning. Vahitte tog förft ordet, och botade att Ögone blicktigen begära afsked, dere planen antogs. Baroche, Rauher, Remin bes Fosses oc Fouid uttalade fig i samma syftning; Tu mas war den ende som tycktes wilja understödja Hautpoul. Då frigsministern märkie huru sakerna stode, och att hans kolleger nästan enhälligt lemnade honom i siicket, insäg ban att han ide hade an: nat att göra, än degära afsked, ywilket ban oå genast gjorde. — Tet berättas, art presidenten ämnar läta upplösa Decembers — D. 28 Ott. President en och hans nye krigsminister general Schramm stå äter i en fiend tiigt förhällante till Cpangarnier, oc å båda sidor tyckes man wara intagen of siörre afund och bitterbet än nägonsin förut. Anledningen till denna nya kenflift söfer man i ärfilliga orsaker. Först är det gen. Schramms tagorder, fom of några journaler uttyses säsom en uppmaning till Sbangarnter att erfäånna ministerns auftoritet oc underkasta sig den militära fubors dinationen. Dernäst skall Cpangarnier känna sig förnärmad teröfe wer, att de bouapartista journaterna fortfarande uppsordra honom till att uttala fig om sina ptaner och politiska asigter, och sluttigen — owilket är hufwudo:saken till den ömsesit iga förbittringen — skall det i Elvice wara beslutat att afsätta gen. Neumager från befälet öfver en af armerdwisionerna I Paris, ett befäl fom Cbargarnier bade gifwit denne general. Grunden tisi detta beslut skall wara, art Neumayer wid revucrna i Versailles bade afvallu fina tuppar från rorer efwe kejsaren, och dessutom an hämnas på Cyangarnier, fom trots alla uppmaningar ide fan förmås att uttala fig i frågan om yrefivents stkapets förlängning. d. 20 Okt. 3 dag synes konflikten emellan Etyjee och fom mendanten öfwer garnisonen od nat:onalgarder gen. Changarmier wara fullkomligen bilagd till denne sednares fördel, i det presidenten ifall hafwa afstart från gen. Neumayers afsanning. Hela pressen tager parti emellan vem bada, Diole, Thiers oc gen, Schramm stola hafwa bragt presidenten till eftergift. Bonapartisierna äro vå det högsta uppbragte. — d. 30 Ökt. (Tel ben.) Prefsidcmien är ännu för gen. Neu mavers afsättning. Stononalförfamtingens permanema wffor skall wid denna fonflikt emellan presidenten och gen. Changarnicr, fom eger majoritetens förtroende i nationalföorsamlingen, taga norionals förramlingens tidigare infallande under ofwerläggning, och Dupin wåntas i morgon till Paris. Ctt rykie förmåler, om prefiventen stall, i båndelse of en konflikt emellan den wertställanre oc lagfrif tande maften, apellera till folket. — Mariiteur berättar att gen. Neumayer erbällit befälet öfwer 14 oc 15 miluärd:visionerne i Rennes och Nantes. Till eftertråe bare mid hans diviston i Paris har gen. Carrelet, fom skall wara presidenten mycket tillgifwen, blifwu unmnämnd. Un Algier rasar foleran häftigt. Nysshlaud. 2:t Petersbuarg d. 24 Dkt. On för fit dellagande i Paget vid Ravarino bekante åldste amiralen wid ryffa flottan, grefve v. Heyden, bar d. 17 d:s aflidit i Reval, der ban war militär-guvers nör och hamn-amnal, uti en älder af 79 år. Amcrika. i Frän His Jauciro skrifwes d. 20 Juli, att slafhandeln synes snart lomma att upphöra. Enligt gjord beråfning infördes till Brasilien under åren 1542 ull 1848 249,200, outer ofn erhufwud årligen 31,150 negicr. Ghina. C4 —hp F HHnBi NQDAUA2) L— a a ar —