er, utan sätter all sia lit till Preussen. — d. 30 Okt. Om ändamålet med friberre Pechlins beskickning ill Berlin innehåller IBefer-3eit. följande upvlysningar: han skall örst påyrka att wärfningarne i Berlin för insurgenthären alldeles wyböra och att preussiska soldater, fom inträtt i denno, nllbakakallas. Dernäst förmodas att ban skulle uppfordra Preussen att återkalla in protest mot förbundets ratifikation; att draga fin observations od) öckupationskorps tillbaka från Hamburg oc Mecklenburg, samt slutigen att ombesörja att danska vosten från Hamburg fär obebindrad inder instundande winter gå genom Holsten, så wida krigstillståndet ortfar denna tid. — Prins Frcdrik of Heesen har återkommit till Berlin, derifrån imnar han sig till Kassel och sednare till Körenbamn. — Från Sönderborg skrifwes d. 26 Okt.: Wäår lilla stad eller rättare lifwet i densamma har på kort tid undergått en märkbar örändring. För ide länge sedan lägo nära 20 stolta örlogeskepp för ankar vå wår redd; ryska och danska sjömän sågos i wåra ga or; ryska och danska flaggor täflade att länga till wid wår ffeppeå: oro; nu är såsom genom ett trollslag bela bärligbeten försa unnen. En enda liten kofferdiman kryssar förbi Christian den andres fär: gelse och kastar sitt ankar. Ett var gånger i weckan gästar of foms mendörskeppet 7IValvemar efter ett aflagdt beföf wid Eckernförde. Man wet att Bille är ombord, annars aktade man ide på detsamma. — d. 31 Okt. Franska tidningar med dagens post meddela nu en underrättelse af Times angående i London af Frankrike oc Ry: land gjorda förslag till frigetå afslutande i bertigdömena; men de förklara nästan alla och isynnerhet de, bwilka få i förbindelse med regeringen, att det aldrig blifwit föreslagit att läta Rbenpreussen och Schlesien besättas af franska och ryska truppar. Sakert är det emedlertid, att nya förslager blifwit gjorda att bringa kriget till slut, att England ännu icke helt och bället gått in på desamma, men att det önskar, att te tre regeringarne antingen genom en kollektiv note eller hwar för fig skulle göra Preussen föreställningar till Steåmig: bolstens pac fikation, och att derest degsa blefwo fruktlösa, man då borde fe fig om efter andra medel. Danmark mäste det då, enligt Constitutionel, lemnas öppet att öfwerskrida Eidern, och i händelse detta steg föranledde de tyska staterna att bistå hertigdömena, for: makterne borde göra fit för Danmark Åj ven wil Parisertwningen Correspondence general neta, att tet of Frankrife och Ryssland i London giorda förslaget skulle gå ut på, att de kontraherande par: terne stulle sända Danmark en bhjelrkorps, hwilken omedelbarligen opererade emot bertigrömena. — En korresrondent i Ind. belge försäkrar ocksä, att det aldrig fallit den franske utrikesmini cru in, att föreslå en inmarsch i Rhenprovinsen. Denna ids bar måhånda uppe stätt hos br de Persigny, Lou:e Napolcons försroligaste vän, för att genom en sadan bandling befästa dennes makt; men — tillägger fame ma korrespondent — ingen sörnuftig i Frankrike tänker på infall i Ryenprovinserna, oc) hwad kriget angår tror ingen derpå; men dere emot snarare på en gemensam intervention i de danska angelägens heterna. — Angående gen. Habns mission bar men bäde från Holsten od) Berlin ätstilliga underrättelser, oc det pästäs, att bang bemös danden gå ut på att utwerka ett wapenslilleständ på 6 månader. Tyskland. Allt väntyder på, att det afgörarde ögenblicket nalkas; från alla bäll inlöpa underrättelser, och få framt det ide wid den bållna fammanfomften i Warschau lyckate oss bilägga allt vå den diptos maliska wägen, skall en sammandrobbning wara oundaänglig. Den österrikiske Åloyd skrifwer under d. 23 Okt., att en bayersk och bane noversk korps troligtwis samma dag öfwergått hessiska gränsen samt att enligt ryfte en bataljon Österrifare skall sluta sig till dem, förs modligen i den afsigt, att wisa werlden att dessa få truppar hafwa Österrikes bela makt i ryggen.