der, som en länare tid warit deras Jnsvector, men nu i och för fin förestående afflyttning från Lund nedlaggt denna befattning. Nas tionerna samlades å Nya Akademissa Föreningen, hwarifrän de, med Sängföreningen i spetsen, afmarscherade till Prof. Tyomaders bostad. Här sällade sig Professorn till tåget, som sedan gick uppät lazarettsgatan och bredgatan, öfwer Lundagård tillvaka till Akad. Föreningen, der nämnde Nationcr föranstaltat en askedesexa för den frejdade mannen. — Fackeltäget tog för rätt bra ut under Lundar gärds kronor; en otalig menniskomassa fyllde fratfergångarne; äf: wen lönat efter sedan fista facklan förswunnit och blott månans bleka sken lyfte öfver nejden, gingo Studerande af andra Nationer, i spridda grupper, vå Lnndagåärd och talades wid om det lysande snille, fom snart stulle beröfwas Universitetet, men hwars miune aldrig skulle förblekna. KKorr) utrikes Mybeter. Daumark. Köpenhamn d. 25 Okt. Flenab. Corr. berättar att man i Tönder uxptäckt ett falslmyntarcband, fom förfärdigade preussiska rifsdaler.stycken. — Journ. des Debats meddelar följande utdrag af en devcsch från öherrifiske fonfelj-prefidenten Schwarzenberg till v. Prokesch: DPrencfifta regeringen förklarar att då den utfört fin del of freds: werkt, fan den ide intervenera för att bämma fiendtligbeterna i Sleswigholsten, utan i förbundets namn och i kraft af ert Nytt man: dat; den pästär att den icke förpligtigat sig att intervenera i denna afsigt, då, fom den säger, freden antogs af beage varterna i den aft od) mening att gifwa händelserna fritt lopp och öfwerlemna de finitiva öfwerenskommelsen mellan hertiadömena od) derag suverän ät de twå intresserade parterna, till oc) med med den eventualitet, att lösningen måfte afgöras med waren. Man fan ide toga fel om den bjura betydelse och wigten af denna åsigt, fom så bestämt uttalas af berliner:fobinettet. Man fan vå intet willkor mcogifwa en förtydning af denna natur. Den flår i uppenbar frid med den princip, att freden ide slutas för att förbehälla fig frihet att uter börja friget — en princip, fom dock isynnerhet må widhållas i när warande fall, då Holsten är en tyse förbundestat och i denna enenskap bunden wid den fredstraktat, föri Prenssen afslutat i förbundets namn. Denna förtorkning fötter an cu cmor sjelfup: eimUetsens pligter, fom förbundet ej fav nefe 3 den färjor vt de plinster, som förbundet har mor fina medlem man, ty når så örnder d ena sidan ej fan afsta ifrän egna vä de särsåto förhum ss.laternas rätti.beter till frigeto eventualiteter, fa fan vet i annin forn cj heller beinlle mäftiga fina undersater att mot fin scgittma ufrärhctie med wine nad hand förfäfta fordringar, som enligt narmas mening äro ina: ginära, enligt andras rättsenligu. — Det heter nu, att franksurterförsamlingen d. 19 t:s fattar ett afgörande beslut angaende Holstens parisifation. Det stall vå ut på, att en kommissarie afsandes till futhällarskapet med order utt upplösa hären; efterkommes deta icke, då Föll en cäpnad intervens tion ega rum, men från hwad hufl wet mon ide. — d. 26 Okt. Det heter utt ESefivu skall pogseros till Dre merhafen. — Rörande freden fortjara tys:a blader. att nstå, och en ny föns vention är undertecknat af CuglaÖrd, Nycland oc Flankrike för aft göra slut på kriget i hertindömen . Frorssa minisiet. i Berlin, Persigny, har underrättat prensjisa hoft et häron, oc av derest Preussen stulle förenifwa att det ej får i dess makt dt göra siit vå kriget i hertigdömena, förklarar Persigny alt siorimåklerne, fom underiecknat londoner-protokollet äro beslutnn att le.ma dena PÅ träugande mission till det trängre förbyndsrädet i Frerjurt vi vå allt sätt underslödja detta till safens befri sjunde. Å andre sidan slrifn es från Berlin, att yrersfira regeringen full buj.va nedlagt protest mot ratifikationen i Frankfurt såsom sädan i tyska förtur dets