Belgien. Drottningen af Belgien har d. 11 d:s kl. 8 f. m. aflidit iDstende. Hon war dotter af Ludwig Philip, och war född i Palermo d. 3 April 1812. År 1832 blef bon förmäld med Belgiernes fos nung. Hon esterlemnar 3 barn, nämligen prinsarne Leopold och Pbilip samt prinsessan Marie Charlotte. Hennes moder drottning Maria Amalia war närwarande wid hennes död. Sorgen i hela Belgien är stor öfwer förlusten af den allmänt älskade drottningen. Då underrättelsen ankom till Brisfel, blefwo genast alla butiker tillslutna. Frankrike. Paris d. 11 Okt. Den fora revuen i Versailles egde rum d. 10 d:s, under ett betydligt tillopp af åskådare och i öfwerwaro af pers manensfommissionens medlemmar. Evolutionerna woro snart flus tade, dä wäderleken war bögst oaunstig, och defileringen, hwartill fnöt fig det politiska intresset, tog fin början. Artilleriet och infann: teriet defilerade förbi presidenten under största tystnad, men fovalles riet, som utgjorde den största delen af de i Versailles församlade trupparne, lät höra ropen: lefwe presidenten, lefwe Napolcon, ja flera squadroner ropade äfwen leswe kejsaren! till trots för frigåministerns loften till permanenskommissionen. Efjer defileringen ers böllo trupvarne traktering. De menige fingo dubbel Portion win, och för officerarne och underofficerarne woro 5 buteljer champagne för hwar 12:te man. Befolkninaen emottog presidenten kallt, och instämde ide i trupparnes entbusiastiska rop. — d. 13 Okt. Parmanenskommissionen uttalar fig med stor ins dignation öfwer de skandalösa uppträdena wid sista revuerna; der fälldes äfwen ord om att anklaga krigsministern, blott Dupins lugn hindrade wåldsamma beslut. ö — Det berättas att oppositionspartiet icke will deltaga i walet i Norddepartementet, bwarest den iskränkta wallagen för första gången skall tillämpas, Walstriden fommer i få fall att föras mellan den bonapartiffe kanditaten gen. Rouget och det konservativa partieta hwilfen skall wara Guizot. — d. 14 Of, Constitutionel förflarar att permanenskommissionen warit oberättigad att afgifwa det uttalade tadelvosmm. — Ett förbund mellan Preussen, Frankrike, Sardinien och Spanien skall wara afslutadt. — Enligt rykte skola Oudinot och Baragua) vHiliers blifvit utnämnde till marskalkar. Jtalien. Storbertigen of Toscana Har förklarat Livorno i belägrinastillständ, upybäst alla civilautoriteter, och besättningen i denna stad skall uteslutande bestå af österrikiska truppar. Marocko. J alla städer och på landsbygden i Marocko hafwa Maurerne gjort uppror i anlednina af en skatt, som kejsaren påbjudit, och som bestär deri, att Minnet of bwarje slagtadt djur skall tillböra honom. Denna förunderliga ide bar framkallat sädana oroligbeter, att Pas schan af Fez warit nödsakad att taga flyften, och att man i Tetuan kbemäktigat tig nycklarne till stadens portar i der ögonblick då de stängdes. J trots af denna rörelje synes kejsaren icke wilja uppgifwa fin rlan, och han tyckes till hwad pris fom helst wilja wara den ende skinnhandlaren i landet. — CeQ—t— —L—bZmOW—— — —— — —— — —