Bördundsdagen stau basfwa uppfordrat Bayern att läta truppar framrycka mot Kurstaten, hwartill Bapern ock skall förklarat fig wil: ligt. J Hessen stä sakerna ännu på samma punkt. Minisirarnes familjer lemna Kassel, emedan allwarsamma händelser motses. Gen, Hayuaus befallningar ätlydas ej af auktoriteterna. Kurfursten af Hessen will göra än ett försök att försona fig med landständerkommitcen utan tredjemans intervention. Privatuns derrättelser från Wien antyda, att man begagnar fig af hessiska oc roligheterna fåfom lifofräga wid fördundsdagens återupprättande, Borgaregardet i Kassel är upplöst. Ssänderhuset bar blifwit stängdt. Flera tidningar äro beslaglagda. Öfwerapellationsrätten bar sändt en deputation till Kurfurssen med en petition, hwari ban uppmanas att lemna den nu beträdda wägen. Till def deputationen återfommer bar Haynau lofwat inställa alla stränga tillgöranden. J Berlin gär rykte om ministerskiste. Radowitz och Manteuffel skola ej funna draga riftigt jemnt med hwarandra. Preussen låter truppar marschera till hessiska gränsen, för att wara tilireds att mota infall af österrikiska eller bayerska truppar. Unionens provisorium, fom utlöper d. 15 Okt. fall ej förläns aas; man är nu i spänd wäntan, att erfara hwad den nu will fö retaga. PEonft. 3eit. will weta, att Ryssland lofwat Österrike fitt bi ständ, om det ändtligen en gång will göra slut på prenssiska unionen. Wien d. 4 Okt. Mellan Ofterrife, Bayern, Sachsen och Wärs temberg skall en off: och defenfiv-allians wara afslutad. Frankfurt d. I Okt. Jemte depeschen, fom äterkallade de ös sterrikiska fullmäktige wid förbudscentralfommissionen bar en energisk österrifist not ingått, hwari protesteras mot bwarje inblandning frän Preussens sida i Kurhessens inre angelägenheter. Frankrike. Paris d. 4 Okt. I dag afböll presidenten åter en revue i St Maur. Dessa revuer börja såtta mycken ond blod så wäl i publifen som i sjelfwa trupparne. Officerarne äro delade i twenne partier, hwaraf det ena icke bryr sig synnerligen om den uppmärfs samhet fom presidenten wisar dem, under det att det andra deremor tager presidentens förswar. Man fall hafwa fett en eskadron från den fifta revuen fomma tillbafa till Paris i ett fädant tillständ, att bwarfen officerare eller manskap knapt kunde hälla fig på hästen, och fruktar för en förslappning i armeens disciplin. Ett regemeute, det äldsta i Paris, som stod i tour att förändra. garnison och redan hade erhällit order dertill, straxt efter revuen fätt kontraorder och nu skall qwarblifwa i Paris, emedan det ropat: lefwe kejsaten! under det ett annat regemente blifwit aflägsnadt från hufwudstaden, emedan det förhöll fig tyst under defileringen. Dessa tilldragelser wäcka stort uppseende, och permanens:fommisfionen bar beslutat, att bälla ett ertra möte d. 7, bwari den ämnar begära upplysningar af frigsministern. — Gen. Changarnier uttalar sig öppet emot dessa revuer och de dermed förbundna kollationer. x — Den frän Sardinien landsförwiste erkebislop Franzoni har an: kommit till Lyon, der han tills widare qwarblifwer, — d. 6 Okt. Den största stillbet forifar ar räda i politiken; mähånda är den blott ett förebud för de stormar, som skola uppsta, då nationalförsamlingen åter sammanträder. Små styar draga re: dan upp på den politiska himlen, Partiernes inbördes stridigheter, ty det är ide mera ordningens parti, fom kämpar mot famfundets frender, utan legitimister få upp emot legitimister, bonapartis ster mot andra fonservativa fraktioner oc) konstitutionella republikaner mot okonstitutionella republikaner (nemligen fådana fom alls ingen konstitution wilja hafwa) — dessa inbördes partifejder, de revuer, som presidenten hällit och som möta allmänt tadel, rykten om en tills tagande spänning emellan Louis Napoleon och gen. Cvangarnier, om det budskap, fom yrefidenten ämnar förelägga nationalförsamlingen — allt detta ästadkommer en wiss rörelse bland befolkningen, som hittills förbällit fig passip och likgiltig. — J de högre kretsarne har en sorglig bändelse wäckt stark fensation. Mad. de Vaines, Guizots swägerska, blott 25 är gammal, od) eu af de mest utmärkta damer i Paris, bar blifwit ett offer för en oförsigtighet. Hon fom bem från ett fällffap, och gick till kami. nen för att wärma fig. Elden fattade i bennes klädning och inom ett ögonblid war bon omgifwen af lågor. Eyuru der straxt fom bjelp bade elden dock få illa skadadt henne, att bon få dagar der: efter afled under de rysligaste plågor. Jtalien. Rykte går att päfwen will befara domarna årde twå Cikebiskoparna i Sardinien med en bannsträle mot fon, Victor Emanuel och hela hans land. Dock nos detta ej stola göra stort intryck.