Amerika. Frän Newyork förmäles under d. 13 dis att kongressen med betydlig majoritet upptagit Kalifornien i unionen, samt erkänt det nya territorium Utah. Seyatorerna för den nya staten hafwa re dan intagit fina säten i öfwerhuset. Kalifornien. D. 21 d:s ankom ängfartyget Panama til Panama från S. Francisco med 2,300,000 dollars i guldsand. Bcrättelserna frän minorna woro mycket gynnande. Det mest inbringande sätt att arbeta på, är att anlägga dammar och grafwar för att komma till flodbäddarne och söka auldrika lager 50 till 60 fot under jorden. Hwad kaliforniska republiken angår är den i ssändigt tilltagande, Den förstöring, fom sista branden anställt i S. Francisco, är godt giord med bättre och starkare materialier. Alla civiliserade mennis skors förnödenheter afbjelpas der bastigare än guldjägarnes törst, ja till och med timmer och mursten bälla skridt med dehofwet. De sandbankar, som de första imvandrarne funno, äro redan betäckta med wackra trägärrar od) S. Francisco förfe8 nu med grönsafer och fruft lika wäl fom London. Pressen blomstrar och en mängd tid. ningar utgifwas i dessa aflägsna trakter. — Under fista tre måna: derna hade ankommit till S. Francisco 467 flepp. Sandwichsöarne draga stor nytta af den tilltagande handeln, då de få att fåga ligga på bufwudlandswägen för denfamma. En otalig mängd chinesare nedsätta sig på dem. Jnnan mänga ärs förlopp skall det Stilla Hafwet wara lika få uppfollt af kofferdimän — de ende duglige missionärer säger Weekly Herald — som Atlantiska eller Medelbafs wet. Kalifornierne bemakta redan australierne och nyseländarne som engelsmännen betrakta tyskar och swenskar. — Emedlertid bar elån: det och oordningen, fom få ofta åtföljer jagten efter guld, stigit till en förfärlig höjd. Mänga röfwerier och mord bhafwa egt rum, och man bar med rätt eller orätt beskyllat chilesiska och peruanska guide näfware säsom uppbofsmän, derföre hafwa föreningar nästan i hela Kalifornien bildat sig att förjaga alla utlänningar af spansk bärkomst och enhwar som icke hör till något bederligt sällskap guldgräfware. Regeringen bar äfwen pålagt utländningar swära skatter ide för ins tänten skull, men för att fördriswa dem. — Mellan 50 och 100,000 menniskor mäste vå resan öfwer ofantliga slätter genom örnar och moras utstä alla upptänkliga olägenbeter. Det wärsta stället war nära wid floden S:t Marys fall, öster om den stora begsfedja, som begränsar guldlandet. Muläsnedrifware, som woro utsända öswer bergen med proviant, bade mött stora sällskap af resande som woro nästan utblottade pä lifsmedel; längre fram päträffares andra fällskaper färdige att omkomma. Wid guldminorna arbetade en mängd menniskor länge förgäfwes och äterwände blottade på allt till fusten. Ångfartyget Panama, fom lemnade S. Francisco med 250 passagerare och en half mill. p. sterl. i gultsand, syntes wara det mest lysande exempel på kalifornisk lycka; men försynen hade bestämt det annorledes. Ängfartyget anlopp Acapulco, hwarest war öfwerflöd på frukt och kolera. Passagerarne förtärde ymnigt af den förra oc) mångt föllo ett offer för den sernare, då de kommo till sjös is gen. Alla, fom angrepos, dogo. På femte natten anfommo de till Panama od) tidigt nåfta morgon stormade de förtwiflade pasfage: rarne i land, trots autoriteternas förbud, och började deras resa öf: wer Jstbmus. Några föllo döda omkull, dä de satte foten i land, andra i Panama och andra äter dogo under land:resan. Då Em: pire City afseglade woro 50 af de 230 döda — fjorton dagars resa från deras hem och med fina lysande skatter wid fin sida. ENN Hwarjehanda. Jenny Lind. Öä sista ängfartyget afgick frän Nemyork, hade man redan till samma aftons konsert försäldt 5000 dilletter till ett ungefärligt belopp af 30,000 specier. CK 607 HGHoFkhhasNSv