SS PR 8 9Å 890 TUE Vf SE tt FFfffr PR SP upplygningar o om n fållffavet d, 10 December; inrifes ministern förs klarade att en undersöfning redan war inledd, hwars resultat man bade att afwakta. Kommissionen fann fig dermed tillfredsställd. — Nationalförsamlingens president Dupin har återkommit till Pa: rig. Han förklarade i församlingens konferenssal, att han ide ans säg, att man för närvarande behöfde frukta för allmänna finnes: stämningen; likaså litet fom ett uppror emot prefidentend fonftitutionella makt skulle lyckas, lika litet skulle en rörelse i presidentens in: tresse funna päräkna någon framgång. — Gällskapet d. 10 De: cember låter ide genera fig af den inledda underföfningen; det wärfwar fortfarande nya medlemmar, oc häller på att reorganisera fig på en ny basis. — D. 20 Sept. Emellan presidenten oc Changarnier fynes allt: jemt herrska en mindre god sinnesstämning. Då generalen för når gra dagar sedan fom från Verseille, hwarest han hade hällit en re: vue, wille han aflägga ett besök i Elysee, men blef afwisad. Mole mäste blidka generalen och dämpa hans missnöje. — Enligt Constitutionel hafwa de indirckta skatterna och afgifterna under de första 8 mänaderna af detta är utgjort nära 474 mill. fr., 25 mill. mera än förl. är. — Man skall hafwa uppfunnit en magnet, af den egenskapen att draga åt sig de ädla metallerna. Magneten anbringas i ändan af en liten staf, och då man inkommer i ett rum, hwarest finnes guld och silfwer, angifwer den ganska noga riktningen åt det ställe, hwarest metallerna ligga. Om några dagar skall ett försök dermed göras hos hr Rothschild. — d. 23 Sept. Ludwig Napoleon förklarar i ett halfofficielt manifest, att om nationalförsamlingen afslär författningsrewisionen, stall ban appellera till folket. De legitimistiska bladen godkänna det af Barthelemy utgifna cirkuläret, hwari uttalas en förkastelsedom mot appellen till folket, hwarför Larochejaquelin kämpat. Jtalien. Underrättelserna om oroligheter, utbrustna i Cagliari, motsägas af tidningen från Piemont. Erkebiskopen har blifwit arresterad. — J Rom hafwa d. 11 d:s 2:ne organiska lagar blifwit publicerade: den första angående ministeriella departementernes organisation, och den andra om upprättandet af ett statsräd, bestäende af 9 ordinära och 6 extraordinära medlemmar, men hwilka blott hafwa stämma säsom rädgifwande. ö Evenement innehäller följande underrättelser från Calabrien, bwilka likwäl fordra bekräftelse. Skrifwelsen är daterad Neapel d. 5 Sept.: J detta ögonblick föregå allwarsamma saker i Calabrien, regeringen och folket äro här i stor rörelse. Man bar redan åter börjat med det kära bombarderandet. Hufwudstaden Cotrona bom: barderas nu af en krigsfregatt, fom erhöll order att öppna elden, ÅÄÅnnu känna wi ide närmare de bhändelser, fom föranledt denna nya konflikt. Men säkert är, att upproret utbrutit och synes wilja forte planta fig till hela Calabrien. Ålla tre provinserna synas handla i öfwerensstämmelse. Bewäpnade skaror organisera sig på flera vunfs ter, under befäl af mycket populära mån, bwilfa warit föremål för de mest barbariska förföljelser efter händelserna 1848—49. Ferdi. nand Bianchi och Dominico Fulco frän Rossano, provinsen Cosenza, anföra twenne betydliga guerillor, hwilkas rörelser synas flå i öfwerensstämmelse med hwarandra. Stochi, som i Juni 1848 anförde en del af insurgenterne, blef angripen och arresterad af gensdarmerna. Bianchi ilade honom till bjelp, och lät sedan ban befriat honom, gensdarmerna wända tillbaka, de samma gensdarmer, som lägga barn och qwinnor på pinbänken, tills deras fäder och män öfwerlemna sig i sina bödlars händer. J Nuastro hafwa insurgeniskaror haft första sammanträffandet med garnisonen i staden. Det berättas, att 23 gensdarmer, 4 soldater af municipalgardet, domaren och nägra andre embetsmän hafwa blifwit skjutne. Enagland.