swafwelsora och ställdes i warm sand. Kyrkan tillslöts, och när den efter 24 timmar åter öppnades war stanken förstörd, och man kunde åter bälla den wanliga gudstjensten. Samma är uppkom i Dijon en fängelsefeber, med hwars stank och widare utbredande Guyton med den lyckligaste följd anwände denna rökning. Wid flera tillfällen anwände od) rekommenderade ban sedan röfningen med saltsyra att hämma smittor, utan att det wäckte någon synnerlig uppmärfsambet, tills slutligen engländaren dr James E. Smith 1780 genom röknina med saltretersyra lyckligen hä de en dödande fängel: seferer i Winchester. ÅNemton är derefter gjorde ban äter ett nytt och lika Tycktigt söryö att hämma en smittsam feber på engelska skeppet Union och vå nägra ryska krigsskepp. Om dessa båda försök utgaf dr Smith fullständiga beskrifningar, och ifrån denna tid blef luftreningen med syror bewärdigad en allmännare uppmärksamhet. Hos of blef den i allmänna tidningarne år 1803 af kongl. Col: legium Medicum beskrifwen och anbefalld wid yppade fmittor. Så långt om röfkningens historia, nu till sjelfwa sättet att werfe ställa densamma: De mer eller mendre stinkande ämnen, fom afdunfta från sjuka, äro dels sådana, fom äbringa dylika sjukdomar hos andra od) fals las smittor, dels hafwa de i allmänhet en skadlig inflytelse vå bhels san. De bestå af fol, wäte, fore och stundom qwäfwe i olika pro: portioner, oc) förstöras af syrorna till fin sammansättning, så att dessa grundämnen sörenos i andra för helsan oskadliga förhällanden. Framför alla andra syror, werkar den syrsatta saltsyran på dem genom sitt öfwerskjutunde syre. Alla andra röfningar, äfven de, fom skulle funna öka atm. luftens halt af syrgas, uträtta i bufivuds saken ingenting emot dessa skadliga utdunfiningar; de flesta blot förfläda dem, gifwa luften en ftarfare luft, och bindra derigenom, a:t med detta finne uppträda deras närwaro. Det är wid desfa tilfallen ide, säsom man förr trodde, en minskad halt af syre, fom fas dar och fom bör ersättas, utan luften kringsörer, med bibehällande af den wanliga proportionen emellan sina beståndsdelar, ämnen, som posinvt skada, oc) hwilkas sammansättning måste förstöras. Rök: ningen med syrsatt saltsyra är så enkel och sä lätt, att den oerfars nafte fan förrätta den. Man blandar t. ex. 1 lod finrifwen brunften med 4 lod stölt koksal:; vå ett thefat slär man en blandning af 3 lod concentrerad swafwelsyra och 6 lod watten, och ställer detta på en warm fafele ugn, eller om sommaren öfwer ljuslägan, få att det lindrigt upps bettas, hwarefter saltblandningen tillsättes litet i sänder, få att luf ten i rummet alltid innehåller få mycket syrsatt saltsyregas, fom man med lätthet fan fördraga. För dem fom lida af bröstsjukdomar nytts jar man hellre saltpetersyra, fom utwecklas vå det sätt att concent, swafwels. slås på ett tbefat och faltpeter tillblandas i små portios ner; blandningen bör hällas ljum, för att förwandla fyran i gage form. De sjuka befinna fig wanligen längt bättre, redan antra dagen sedan man begynt röka, och man har på detta enkla sätt i de senare tider hämmat de mest förödande sjuldomar, som här och der uppkommit, i synnerhet i förra ECuropa. Tillkännagifwande. Herrar Organister, Kanterer och Folkskolelärare i Lunds Stift torde godhet: fullt tll nuderteckuade inlemna tydliga och fullständiga uppgifter uti följande: Församlingens elle: byens namn, adress, hemmantal ech folfmängd; organisters, skellärares och eleckares namn, sedelseställe, år ech dag; examina, när, hwarest och för hwilfen eraminator de blifwit aflagda; nn innehafwande tjenster med ty Åtföl: jande löneförmåner och på håloab sätt de utgå, samt året då tjensten tillträddes m. m. Dessa uppgifte im:oäntas med möjligaste förs.a, helst före nästa Oktober mår nads utgång, för att intages i en Stiftsmatrikel, fom ondertecknade ämna utgifwa, få fort illa erialier dertill hinna ankenalna J fall någon af herrar organister, skollärare eller klockare icke hålla någon tidning, och saledes icke få fe denna annons, bedja wi Wöroige Prestersåapet, att dem derom u. cerrätta; äfwensom mi bedja herrar Tidningsredaktörer inom Lunds Stift Ut ackhetssullt irtaga denna annons i fina blad. Grånby och Onnarp den 7. Septenber 1850. O. Larsson, N. Larsson,