— ——— —Wsä—— — — — — war ide tolf slag fom jag erhöll, men wäl dubbelt för det jag blottställt en annan för straffet, då jag ide straxt uppvtäckte mur fel Det är sannt, jag erindrar mig det nu! utropade domaren. — Od) er wårtige professor gaf er, om fog ide bedrager min, teid detta tillfälle, en latinsk afhandling ofwer friwellig orått: visa. -Jag kommer ihåg det, jag kommer ihåg Det, utropade Pattif, men är Det möjligt art det är ni... Ja, tillade han efter ant haf ma betraktat honom, jag igenkänner dessa drag... Det är han, det är säkert ban... OM uti hwillen belägendet! och under Hur: fen uniform! — Under min konungs, fir Patrik Adelsman och fotte, har jag åtlydt det man anwisat mig såsom en skyldigbet. Jag dar åtfölj: min fav i Caris armse; min far år död och jag stall snar! wara detsamma; allt är godt; jag ber endast om en saf: Gud beware konungen! Efter dessa ord återn ände officeren till soldaterna oc forisatte lugnt sin måltid. Men Patrik war dyster oc tanffull. Samma afton efter att pafiwa girwit alla nödiga orTer för att fången skulle blifwa wål bes handsad, resie ban bort utan att säga bwart, od) blef tre dagar borta. Slutligen, på sjerte dagen, anlände Han oc befallte att man stulle föra den rojalistiske officeren tll Honom. — Sal man då omsider döma mig? frågade denne allwarsamtDet är tid art Muta dermed, om ide för annas, så af bumanite; jag bar bet få gort hes dig, fir Patvik, att om jag blifner ännu längre här, skulle jag slata med att sakna lifwet. — Vord Derby, säger domaren i en uvrrörd ton, der är tjugo år sedan du sade till mia, i det du wisade mig dina blödande bänder: Häng dig aldrig fast wid förhänget, ty bancplagaan gör ondtl Se här tut benärningsbref, undertecknart af protektorn. Men i minaärrtning säger fog nu til vig: Bär aldrig wapen emot pars lamentet, Cromwell är fvår att bewefal In dreesa ord fastade fig fir Patrik och ford Derby i bivars andtar ormar, oc sedan denna tid lefde de i den största föriroliga bet, oafmtt olifpeten i deras politisku tänfrsätt. 2 Emile Sonveftre.