statskupp skulle wara en omöjlighet, och att det wore wanwettigt att tro derpä. De beunaxrartiska tidningarne hafwa likwäl ännu längt ifrän uppgifwit hoppet om en prolongation af presidentens wälde, och synas hafwa hämtat fig något efter der obehagliga in: tryck, fom berättelserna om mottagandet i Lyon oc Elfas hade före orsakat. De börja åter att upptaga ett thema, fom de nyligen öf wergifwit, näml. författningens revision, och de uppegga de nu fame manträdde departementsräderne att påyrka denna sak. Blott fyra af dessa råd hafwa hittills lyssnat dertill, och man tror ide att många af dem följa cxemplet. — Ehurn Ludwig Philips dåd för ögondlidet ide är någon hän delse af stor politisk wigt, få fortfar den dock att sysselsätta un märlsambetru. Hos arbetarbefolkningen i Paris skall detta dödsfall bafwa funuit en stor och owäntad sympathi. Wäl älskade den ale drig denne konung, men den känner dock af instinkt, att han war en owanlig man, fom gjort sitt land stora tjenster och nu, då Han år död, har deras hat gifwit platå för aktningen för hans fora ec genskaper och för beundran öfwer det ädla sätt, hwarpå han bar fina olydor och sin landsfslykt. — De orleanistiska organerna upps taga ala detaljerna wid konungens död. OÖrdre berättar följande lilla episod: Drotningen pressade i fin häftiga smärta fn ger mäls luå i fina armar. Berpå reste hon sig med hög fattnina, wände fig emot fina barn, fom alla woro församlade omkring få dreus dökssäng, och fade till dem: fofven mig wid eder faders minne, att städse dlifwa förenade säsom wi warit det under hans lefnad. — 78: fola blifwa det för dig, fom wi warit det för bo: nom, swarade de, och detta rörande upplräde slutades med omfames ningar och tärar. — Debats befråftar, att Ludwig Philips lif icke skall föras till Dreux, emedan hans söner icke kunna ledsaga det. Årän annat bäll berättas, att regeringen är böjd att tillåta SOrlec anska prinsarne att föra deras faders Hf till Frankrike, mot bveras hedersord att strart lemna landet. — J en str församling bland medlemmarne of centrum, fom hölls i anledning of fungens did, beslöt man att wid nationalförsamlingens sammankomst yrka På uppe häfwandet af sörwisningslagarne för Bounrbonnerne af begge linjerna. — Man wil weta, att hertiginnan af Orleans skrifwit till Thiers och bedt bonom i drotiningens, prinsarnes och eget namn, att fom ma till Claremont för att deltaga i ett familjeräd, som skoll hål: las i första dagarne af Sert. — Berrier Har äterkommit till Paris från konferensen i T5iesbas ten. Det enda synliga resultat af denna få myget omtalta fame mankomst af legitimisterna är, att den i partict berrfande fölitirins gen framträdt klarare än nögonsin förr, och mon tror, alt följderna slola wisa sig wid nationalförsamlingens sammanträde. — Koleran rasar starkt i Algier, isynnerhet i prowinsen Eon stantine och i Bona. — D. 1 Sept. Den fråga, fom nu får på dagordningen, och öfwer hwilken journalerna of brist vå annat fylla fina spalter med betrakelfer, är försattningens revision. England. Sedan den emeslan Dower och Calais anlagda telegraf under hafwet nu blifwit färdig, kan man i London bafwa underrättelser från Paris på 10 timmar. Times af bd, 29 Aug. kl. 5 om mor gonen bar underrättelser från Paris af d. 28 kt. 7 em. Enligt nyare underrättelser skall den i hafwet nerlagda telegraf. träben hafwa sprungit sönder. (Meddeladt.) Socknenämnderne frän ser fring Rous belägna socknar ba i för: