4— Jr MISS — (447 — Det synes allt mer och mer bekräftas att kokeran utbrutit i Rendsborg och Holsten. Den beryktade arvokaten Bauditz samt öfwerstelöjtn. Thalbitzer bafwa plötsligen aslidit. — Förföljelsen emot ranskt sinnade i Altona tager ingen ända. En fadrikant Cbarles Heine bar blifwit arresterad, emedan han skall hafwa stätt i förre spondens med Danmark. ö — Angående freden berättas nu åter att Preussen förenat fig med Englam och Ryssland för att göra slut på friden emellan Dan: mark och insurgenterne. — Baron Dircinck-Holmfeldt bar äfwen warit i Dresden och besökt sachsiska regeringen. ö — Tyskland. Enligt nyaste underrättelser hafwa Preussen och Österrike walt Oldenburg till skiljoman. Så mycket lärer wara säkert, att unionen går fin upplösning till mötes, under det den gamla förbunds dagen är nåra att ånyo uppstä. Koleran herrskar ännu i Preusfen, bufwudsakligen i Magdeburg och Berlin. Frän Österrike omtalas äfwen talrika dödsfall af denna sjukdom. Frankrike. Paris d. 21 Aug. Presidenten har på fin refa til Strassburg passerat Colmar, bwarest flera arresteringar egt rum. J Besargon hade wid bans emottagande fiendtliga demonstrationer af socialistiska partiet förefallit, mot hwilka militärmakt måäste anlitas. — Den berömde författaren Balzac har efter en längwarig fjuf: tom bärstädes aflidit. — Le Pouvoir kungör i dag resultatet af den i Wiesbaden af 28 legitimistiska representanter med grefwen af Chambord hällna konferens. 1) Det legitimistiska partict fal genast bryta med för. soningssystemet, amaga en egen bällning och politik, samt i allt uteslutande rätta fig efter fina principer. 2) I bändelfe natiomalför: samlingen skulle föresläs förlängning af presidentens makt, skola legitimisterne systematiskt sätta fig emot denna Åtgärd, emedan den: samma skulle gifwa grefwen af Paris tid att uppnå fin myndigbetsälder och säledes funna betydligt förswaga utsigterna för grefwen af Chambord. 3) Hr Berryer skall fördlifwa den förklarade och erkände anföraren för det legitimistiska partiet. 4) Grefwen af Chambord har förklarat, att ingenting är sannt af ryktena om ett närmande emellan begge linjerna af huset Bourbon, men tillagt, att han är beredd att taga 10 steg, om chefen för linjen Orleans tager ett. Hwarjehanda. — En korrespondent till M. Sny. skrifwer: I Dänden tväts fade jog en swensk konstnär, målaren J. Boklund, bördig fr. Skåne, som nu har redan i fyra är wistats i Mänden oc) på fonfiföres ningens utställningar haft flere taflor, fom gjort lyda och straxt funs nit afnämare. Han är bufvutfifligat genre målare oc) bearbetar inom denna gren af måleriet, hwad jag skulle wilja falla den biftoriffa genren. Perioden för trettioäriga kriget och synnerligast hwad som rörer Gustaf Adolfs och Swenskarnes uppträdande i Tyff: land, omfattar han med synnerlig förfärlef och från denna tid wäl jer ban ämnen för fina genretaflor. Han bar gjort mänga studicr från den tiden. För ögondlicket war ban spsselsatt med en tafla, fom lofwade rätt mycket. Den föreställde en klostervlundring under nämnde krig. J fonden fer man Tillys begrafningsort, det stätliga klostret Alt-Oettingen, utmed bwars gråa wäggar winranfan flinar rar od) letar fig wåg; wid brunnen vå gården fitter den swenske höfwidsmannen och utdelar befallningar; på motsatta sidan af före grunden bällas en hop munkar fångna, af bwilka en, ännu sedan alt hopp tyckes förloradt, synes anropa krusifixet om hjelp mot fät: tarne. En af de bewakande knektarne leder hänande munkarnes uppmärksambet på de statliga klosterskatterna, hwilka som bäst af soldaterna bäras nedför den böga klostertrappan. Det är i få drag