dan blifvit fänade på det fått, bwarpå ban bos oss blifwit bemött, fan man läneligen föreställa sig, bwilket begrerp fremlingen skall få, om just ide wärt land, äminstone om war första universitetsstad, hwarest räheten hos pöbeln gått hand i hand med räheten bog en professor. (M. B.) — Strid med en örn. F. A. T. berättar, efter en Prefsburs gertidning af d. 17 Juli: Twenne gossar woro i dessa dagar ute att plocka bär i trakten af Lugos; då hördes plötssligt öfver deras bufwuden en susning, och med starka wingslag nedsköt en wäldig örn och omfattade med fina skarpa klor den enc af gossarna, för att bringa honom bort till fitt näste. Men röfwarens djerfbet strandade emot den tioärige gossens sinnesnärwaro; denne fattade örnen om balfen och borklämde hans strupe få wäldsamt, att hans kraft blef förlamad. Ornen tumlede nu med sitt byte omkull; men få snart den andre gossen märkte detta, samlade äfwen ban alla fina frafter och kastade först fin rock, sedan fig sjelf öfver roffägeln, bwars igenom famraten fit tillfälle att rycka fig lös. Nu hjelptes båda åt att binda röfwarens wingar och förde honom i triumf til Lugos. Derifrän fördes djuret till Temeewar, ter det ännu sitter i fängelfe. — WV—W—