uppatfwes HU 4:) 4 00,9DU inamtc?jj PEEelEe F a sar woro med, klädda i danska uniformer (2). Eckernförde war öfe öfwergifwet, kanonerna bortförda och skansarne demolerade. — En annan derättelse i samma blad uppgifwer danskarnes antal till 38,000 och sleswigholstenarne till 28.000 man. Sleswigbolstenarnes förs luft är stor; isynnerhet hafwa de förlorat många officerare. 400 danska fångar, bwaribland öfwerste (kapt.) Baggesen, äro införde till Rendsborg, hwarifrän 2 a I bataljoner och stora dragonafdele ningar stulle rocka ut uordpå i fredags morse. — Hamb. Corr. förmäler, att sleswigbolstenarne bafwa 50 a 60 döda och fårade of ficerare. Baggesens batteri war taget, men måfte åter öfhvergifs was. Resten af sleswigholstenska armeen uppgifwes ännu till 20,000 man. Danskarne woro i fredags f. m. i anmarsch mot Eckernförde. Tyskland. Sachsiska regeringen har tillställt preussisla utrikes ministern en memoire om freden, Sachsen anser, att Tyskland borde förbjuda bertigdömena att inläta fig i krig med Danmark, emedan ett sädant krig kunde föranleda en främmande intervention och en stor rörelse i Tyskland. Förbundet borde derföre förbjuda bertigdömena att fäms pa, till od med utan att det dertill uppfordrades af Danmark. Österrike bar nu officielt beswarat den preussiska depeschen af d. 2 d:s, hwaruti föreslogs att wid en korferans i Frankfurt göra propositioner om ett definitivt ordnande af tyska angelägenheterna. Österrife förkastar detta förslag, men fom det säges i en mild form. J fiera tyffa blad omtalad, att preussen ämnar uppställa twå armeekorpser, utom den på meklenburgska gränsen. Dessa twenne forpser stola sammandragas wid Erfurt och wid Krentznach. Det tros, att det spånda förhällandet med Osterrike är anledningen till dessa koncentreringar. Frankrike. J nationalförfamlingeng möte d. 22 o:s företogs walet af den fommission af 25 ledamöter, som skall förblifwa i Paris under förs samlingens prorogation. Blott 15 ledamöter erhöllo absolut majors ritet och blefwo walde, men namnen på dessa 15 är nästan en Öp: pen krigsförklaring af församlingen emot presidenten. De walda ledamöterne äro: DOdifon-Barrot, J. de Lasteyrie, Monnet, general St. Priest, gen. Ebangarnier, Dlivier, Berryer, Nettement, Mole, gen Lauriston, gen. Lamoriciere, Beugnot, de Mornay, de Monte: bello och Lespinasse. J nästa möte skall walet af de äterstående medlemmarne af fommisfionen ega rum, och regeringen hoppas, att resultatet i det bela fall wisa fig något gynsammare, ehuru de twå namn, som presldenten helst önslade se på listan, neml. Casabianca oc Negnault de St. Jean dAngely, ide ens äro bland de tolf, fom erhöllo de flesta rösterna näst efter de walde. — För öfrigt fysfels sate fig nationalförsamlingen med budget-debatten, hwilken fåfom wanligt war utan intresse. J nationalförsamlingens möte d. 23d:s waldes ytterligare föl: jande 7 ledamöter till permanents-kommissionen: Creton, Vesin, Laborde, gen. Rulbiereå, Cas. Perier, Crouseilhes, Druet. Desvaur. Dessa wal, och isonnerbet de tre förstnämnde, äro äter en fiendtlig demonstration emot presidenten. För öfrigt sysselsatte församlingen sig med budgeten. J mötet d. 23 blefwo de tre äterstäende ledamöterne af Perma: nentåsfommisfionen walde, nemligen: Lepval, Garnon oc Chamse bolle. — Moniteur du soir innehåller en bäftig och mocket uppe seende wäckande artikek emot nationalförsamlingen. — J södra Frank rife råder stark jäsning. Jtalien. Erkebiskopen af Cassari (Piemont) har, liksom erkediskopen af Turin, blifwit dömd till en mänads arrest och 500 fr. böter för upp: hetsning till olydnad mot siccariska lagarne. Kardinal Antonelli protesterade i påfwens namn mot detta straff, men utan werkan. Nordamerika. gondon d. 22 Juli. Ångfartyget Niagara (som gjort resan . pe 55