Uttrag af ett bref från Missionspredikanten L. P. Esbjörn, dateradt Henry County, Illinois (i Nor:a Amerika) d 23 Maj 1850. Jag nämnde Erik Jansson. Hans koloni på Bifbopshil är bäde andeligen oc) lekamligen usel. Perfectrionismen har nedgätt derhän, att bränwinsflaskan oc kyrksupen återfätt fina gamla hedersrum och bränneri är under anläggning der. Affärerna äro derangerade och samfundet i stora skulder. Särdeles hafwa dokiorer bandteradt dem härdbäudt under deras myckna sjukdomar. Den doktorn, fom war der under kolerans härjning förl. sommar tog af dem en bop bästar och kreatur i arfwode. Så bafwa ock Jansons artiflciela guldtänder, fom han lätit insätta i stället för fina naturliga oforms liga, swinlika betor, och mycken annan sädan därskap foftat betydliga . venningar. Nu bar lönen för hand gerningar begynt. Han blef d. 13 i denna månad under pästäende ting dödffjuten af hvå piftol: skott i sjelfwa courthuset (tingshuset) i Cambridge, 5 eller 6 mil bärifrän af en swensk, wid namn John Root, fom warit Jansare. Jansarne bade röfwat från honom hans yustru, oc) han kunde, oc aktadt ban 2:ne gånger war till Bishopshill med ett duktigt följe of amerikanare, icke finna hwarken henne eller Janson. Root, som allmänt anses för en skurf likaså wäl fom Janeson, häktades genast och blir troligen dömd att hänga. Det war märkligt att Janson fick fin usla död just der ban haft fina mesta orättfärdigheter — i tingssalen. Gemena proccsser, meneder, falskheter m. m. hafwa dessa 4 ären warit haus och bans folks bragder på den platsen. Der war intet tumult eller upplopp, utan mordet ffedde ungefär fom Gustaf III:s — Samfundet är ganffa ordnadt och lugnt bär uppe, och ordentlighet och sedlighet glädjande. Jag har på snart I mår nader ide bört talas om ett enda oäkta barn, undantagande ett swenskt i Rock Island. Daftadr jag frän min gård far 20 grans nars bus, finnes eller beböfs ide läs för någon dörr i mitt eget. Bland amerikanarne bär på landsbygden är bränwinsförbrukning en mycket sällspord ting. Nykterhetens framsteg i landet äro otroliga. Dock äterstär ännu mydet att göra ide större städerna. Dar lesbourg är en universitetsstad med 7 professorer och 339 studenter (deraf 118 fruntimmer) i universitetet och gomnasium (bär kallade College od Academy) tillbopa, samt jag tror 1 a 2000 imvår nare, och dock skall man wara wål fånd, om man utan läfare-atteft skall få bränwin eller starkt win der i staden. Jag mötte första gängen swärigbet att få föra kommunionwin der tills en bändelsewis närwarande engländare upplyste att jag war the Svedishmimster (den swenske presten). Deraf må man döma om nykterheten i de amerikanska universitetsstäderna. — — Stifts:-Nybeter. Kongl. Maj:t har under d. 26 sistl. Jnni i näder förordnut phyjices professorn wid Lunds universitet mag. A. W. Ekelund att fåfom Ombud å Kongl Maj:ts wägnar deltaga uti den till den 30 innewarande utsatta revision af skånska preftere