Jnrikes Nyheter. Helsingborg. — Södra Sweriges Nykterbets-ärsmöte för 1850 hölls d. 14 ds. Till Dr Thomanders högmessopredikan knöt sig på ett lyckligt sätt vet nykterbetstal, fom derefter hölls af ordföranden i danska Nykterhetsföreningen kyrkoherden i Köpenhamn m. m. dr C. H. Visby. Dä den förre talat om den andliga hänryckningen i anse ledning af 2 Cor. 12: 2, tog den sednare fig anledning att frame fälla den willjarelsen, att med materiella medel söka winna furrogater för andens fröjder såsom ett ondt, hwilket nyfterhetsförenin: gaarne sträfwa att aflägsna från den redan tillräckligt bedårade menffs ligbeten. Alt han wäl förstods af förre delen af den ganska talrika församlingen, tycktes wisa sig genom den förhöjda uppmärksamhet, fom mötte från månaden, ehuru danska spräket ej på nära twä sekler börts i detta tempel. Sedan berättelse om de afslutade folfffole ex: amina meddelars af församl. pastor, omgifwen af en förboypningd: ffara af skolbarn, slöts sammanträdet fl. 14. Det började derefter kl. 4 e. m. i Ramlösa, der en owanligt stor folksamling befann fig. Så mänga, som kunde ähöra föredragen af nykterhetsföreningarnes talare, bade församlat sig der sammanträdet hölls under bar bime mel i härligt wäder, under skugga af trädens kronor. Sedan dr Tbomander öppnat mötet, uppträdde dr Visby, ) här likjom i fyrfan med ett extemporeradt föredrag, der hang danffa tungomål, såsom man försäkrade, ännu allmännare fattades. Det war en manlig od) grundlig öfwertygelse om äterhällsamhetens både möj lighet och förnuftsenlighet, fom uttalade fig med en wältalighet, fom tillfredsställande alla förständets fordringar, gaf hjertat en högtidlig njutning af owansklig art. Det war ej bergfloden, som under buller kastade stnm; det war älfwen, fom gick i djup fåra, klar och lugn, men der man godt märkte att den skulle funna gå med egna wår gor ett stycke ut i sjelfwa hafwet. — Hans intagande ingress i ans ledning af sjelfwa ställets naturskönhet och högsta betydenhet för watt nets ful, eröfrade honom utan twifwel alla, äfwen om de ej älffade den lära han förfunnade. Sedan han slutat, uppläfte prosten Abnfelt ett tal af en Murersvend (muraregesäll) i Köpenhamn, Carl Emilius Kamph, fom öfwersatt på swenska är infördt i n:r 6 af Nykterh. Wännernes Tidn. (Det utdelades i original af hr Visby). Detta förträffliga tal gjorde ett ganska märkbart intryck särdeles på de arbetande folkklasserna. Dessa bade ock fällt sig närmast omkring talarnes plats. Derefter meddelade dr Wieselgren ett utdrag ur ett bref från Jllinois i N. Amerika, rörande nyfterbetens före wänande framsteg i denna werldsdel (derom ses på annat ställe i denna tidning), bwarefter berättelser om nykterhetsföreningar i or: ten upplästes. Ombud från flera dylifa hade infunnit fig, och de, fom ej straxt mäste äterresa, samlades på aftonen till samtal i är rendet hos dr Thomander. Efrifter utdelades af br groshandl. E. Bager. Följande dagen bade yr Visby lofwat besöka prosten Falck i Wälinge och prosten Abnfelt i Farbult, der nykterbetstal war ut: lyst att hällas, hwarefter br V. öfwer Lund äterwänder, följd af mångas tacksamhet. — Allmänt anmärktes, att bland de tufenden, som denna efterm. besökte Ramlösa, det måtte nu skett med eller us tan afseende på nykterbetsmötet, ingen syntes drucken, hwaremot flera torde erindra sig de tider, då man wid stora folfsamlingar knappt såg någon nykter. Jntet oljud förmärktes; men wid sjelswa —— NY Or Med. prof. Hr Otto war beklaaliatmiå ar snfsÅ, h: A.. .. —