— — — — —— —— ————— —— bedjande blick sänder er en wälsignelse till wedergällning för er or rättwisa dom. Nå wäl! gifwen henne bwad j ären henne skyldige, hon anbäller derom genom mig; bon begär att det måtte wara henne tillåtet att tillbringa boå mig den sista natt, fom j ännu unnen mig an qwarblifwa Hå jorden. Lönnmördaren will wara säker att hans offer dragit den sista sucken, innan han aflägsnar fig derifrän; lems nen det olyckliga barnet denna ohyggliga trost. Fouquier-Timville tog strart till ordet för att i domarenas finnen omintetgöra den werkan, fom detta owanliga tal på dem hade ästadkommit; men de bade blifwit alltför djupt träffade, och oaftadt alla hang bemödanden, biföll man fru de Rochebonne den bedröfliga nåden att få taga Marceline med sin. Den unga döfstumma började att blifwa orolig, då bon säg att i hället för att låta dem gå ut från flostret, inneslöt man dem på nytt i en annan cell; men bennes stackars mor tillintetgjorde detta smärtsamma intryck, i det hon lät henne förstä, att aftonen mar allt för långt framskriden för att kunna sätta dem i frihet. — J morgon fall jag wara fri, och fri för alltid, tillade hon med en fud. Marceline kastade fig då om fin moders bald, och med Häftiga och uttrycksfulla tecken lät bon benne förstå huru lyckliga de begge stulle blifwa, då de wäl bade slupr i ur detta gemena ställe; dere efter antydde bon sitt möte med mor Bidois, den förträffliga blom: sterhandlerskan; bon berättade buru, med biträde af denna wärdiga