— —— . — — —— — Korall: Armbandet. (Forts. fr. ur 50) — -Swad intresse har ni då att få weta ursprunget till detta smycke, min gumor, frågade denne twärt; det är af godt guld och wacker korall, det är allt bwad ni fan behöfwa weta. Likwäl, om ni är nyfifen att känna mera bärom, bör jag i mina böcker hafwa acress på den fom bar sält det ät mig, och jag Mall strart gifva er den, sedan fan ni sjelf fråga bonom. Blomsterhandlerskan, fom ide wille yppa det ömma intresse, fom bon bade för detta smocke, stod ett ögonblick willrädig, men lyd: ligtwis fom snart Charles till bennes bjelp. Tag emedlertid denna adress, min tant, fade han smäleende, för att dölja fin rörelse; ni är litet behagsjuk, förlåt mig denna upps riftigbet, och ni skall fanhända finna bog modebandlerskan, bwarom herr Pierre talar, nägra smäsaker, som passa er och som ni icke skall betala dyrt. — Du kan ha rätt, min gosse, sade blomsterhandlerskan, som bade haft tid att ätertaga fin kallblodighet. Gif mig adressen, och om jag finner något wackert oc) får det för godt pris, skall jag und: fägna moder Pierre med en wacker blomsterkorg, för att dermed pryda fin butik. ö Jnnan de gingo bem, begäfwo fig tanten och brorsonen till mos dehandlerskan, men hon war utgången. Det skulle blifwa allt för widlyftigt att följa den förträffliga