Helsingborgs-Posten – 25 juni 1850, sida 3

dande i tårar syntes med sitt hjerta afhöra hwad brorsonen läste för hennes beskyddarinna. På en gäng uppreste denna fig bäftigt, med lågande Finder och gnistrande ögon sprang bon att öppna fin draglåda, tog derutur for rall-armbandet och) lemnade det ät Marceline, under utrop: — War lugn, min dotter, må jag förlora mitt namn af Bidoid. hustru, om du ide skall årerfinna din mor. Gud har sagt mig det, och denna röst bedrager aldrig, fer du! Marceline, liksom om bon hade kunnat förstå detta löfte, fom gjordes henne, kastade fig om den förträffliga qwinnans hals, och tryckte hene ömt till sitt bjerta 5 derefter förre ben till fina läppar . fin mors få kära armband, och höljde det med kyssar och tårar. Detta armband hade blifwit säldt till mor Bidois af en af bene nes wänner, mänglare wid Temple, och samma dag wille hon gör ra ett besök bos bonom för att inhämta de upplysningar, fom ban skulle funna gifwa benne i detta afscende. Cparles skref på Marcelines papper för att låta henne weta fin tants tanfar, och efter frukosten, fom glädtigt förflöt, gick han att skaffa några böcker, till tidsfördrif under deras frånwaro, sedan åtföljde han madam Bidois till köpmannen, fom hon wille besöka. Detta besöf medförde icke nägot lyckligt resultat, ty armbandet hade blifwit säldt ät fader Pierre af en modehandlerska, som han knappt kånde. (Forts.) — -haoo)—