ga, hwad man ide kunde med godo erhålla; men sådana yttranden sramkommo dock alltid med en wiss försigtigbet och förbehällsamhet, fom wisade att Thrane kände ängslan wid fina egna ord. Nu: mera bar deremot arbetareföreningens blad antagit en mot de öfrige samhällsklasserna få uppeggande ton, att något dylikt wäl fnappast nägonsin existerat i Norrige; det har innehällit den ena artir keln mera skamlös än den andra, — artiklar, som hos hwar och en mäste beröfwa detta blad all wärdigbet och kraf på aktning. Nå stan hwarje uppsats i de sednast utkomna numrorna hwimlar af fås. dana uppeggelser och af terroristiska yttranden, hwilka synas rent af ämnade att framkalla förakt för den bestäende ordningen. J nr 17 — säges säledes, för att anföra ett exempel: Det är ty wärr sannt, att lagen ide är till för den fattige, utan då han skall fufwas. Uti en annan artikel, betitlad Norriges Herrligheter, predikas den lära om egendomsförhällanderna, att ingen må ega mera än en hel gärd och dylikt. I samma nr finnes en artifel Preftmöte på Lils lebammer. J denna artikel söker Thrane att underwisa allmän beten om socialisternes oc) kommunisternes bekanta sats, att den ups penbarade religionen blott är ett bedrägeri, ett sömngifwande medel, fom de rika oc mäktige hafwa uppfunnit, för att bringa den fattige att glömma fin nöd här på jorden, genom att förespegla bonom ett hopp om ersättning efter döden, — att religionen blott är en osåker wexel på ewigbeten, hwarigenom den fattige fränskrifwer sig det timliga lifwets goda. J öfwerensstämmelse härmed skildras hela presterskapet sasom ett ständ, hwars kännetecken skall wara fördos mar, öfwertro, andeligt bedrägeri, hyckleri, egennytta och maktbegär. Uti det päföljande numret (nr 18) af bladet finnes bland annat en artifel, benämd Statsbyggnaden, hwari genom en karikaturteckning framställes, buru arbetarne mäste bära bördan af alla de öfriga fame hällsklasserna. Till denna teckning är bifogad en textförklaring, fom slutar med följande tal till arbetarne: betrafta denna byggnad, och betänf hwilket torn af tärande menniskor du har på dina fule dror! och lifwäl anses du fom ett halft djur, fom ide tillätes hafs wa någon mening, ehuru det endast är på dina starka skuldror, fom hela byggnaden hwilar. Woro de bögre icke alldeles förblindade af öfwermod och inbilskyhet, skulle de få snkyndsamt fom möjligt blifva ense att straxt efterkomma dina rop om lättnad; ty förutsätt, att ar. betarne ide längre höllo ut; förutsätt att de kastade fig ned eller sprungo bort; o we! då föllo kungar, embetsmän, borgerskap och penningemän buller om buller ned från fina höjder, och alla skulle komma att stå lika högt! Att detta stora fall snart skall in: träffa, är fäfert ! — — Swilken lära är det ide, fom här utsäs! — utropar Ehriftaniapoften — och man fan wäl tillägga: hwilket sorgligt bewis, att äfwen den friaste statsförfattning ide fan skydda ett folk mot demagogiens äwerkan, då dess fria 22 ide understödjas af en fann och upplyst patriotism?! — Religionsförändring. Nyligen har man i Köpenhamn haft första exemplet vå, att en mansperson gått öfwer frän christna res ligionen till judendomen. Han är holstenare och bar, fom det bes rättas, warit utskrifwen till insurgentarmeen. — Utwandringar från England. Under sistl. är utwandrade från England, Irland och Skotland ide mindre än 300,000 mens nistor, af hwilka 219,000 till Nordamerika, 41,000 til Canada (brits tiska Nordamerika) och 32,000 till Austraken. Enligt den officiella berättelsen ansläs utgifterna, fom woro förenade med denna emigras tion, sill 315 millioner rdrarg:ld, hwaraf statskassan bidragit med omfring 4 mill. Sandels-underrättelfer. StagghgAams enurs d 24 Mari London 12: 13 a 12: 9. — Hamhnra