wara inbjuden. Frankrike. Paris d. 11 Maj. Före nationalförsamlingens offentliga möte i går höllo efdelningarne ett möte, hwari förslaget till walreformen disfuterades. Debatten war ite mycket liflig, emedan nästan bela wenstra sid in (få wäl berget fom den moderata wenstra) afhöll fig från att de uti deltaga och att rösta. Generalerne Lamoriciere och Cavaignac woro närwarande i i fina afdelningar, men togo icke or det; likwål yttrade den sistnämnde sig i ett privat samtal mycket häf. tigt emot förslaget oc kallade det en kränkning af författningen. Flera medlemmar af högra fidan talade i öfrigt emot förslaget. -Coms borel de Leyval förklarade, att han ide kunde rösta för en lag, ger nom hy ilken 2 millioner walmån blefwo utstrukna ur listorne. Dupont (de Bussac) uppgaf antalet af de walmän, som genom nämnde tag skusde förlora fir walrätt, ända till 5 millioner. — Till mede lemma r af kommitteen waldes: Berryer, L. Faucher, Piscatory, de Vatis menil, general de Saint Priest, J. de Lasteyrie, de Broglie, de lCespinasse, Bocher, Boinvilliers, Baze, de Laussat, de Montigny, L. de Meleville oc) Comborel de Leyval. Af dessa 15 mede lemn iar hafva de 7 förstnämnde haft säte i den första fommisfios nen, som utarbetade lagen, och blott en enda, nemligen C. de Leyval, är ogusastigt stämd emot lagen. — Detta föremål är nästan det enda, som sysselsätter pressen och publikens uppmärksamhet. Den är natur: ligt wis spänd på, huru wenstra sidan will uppträda, när förslaget kor amer till diskussion i församlingen. Men det synes som partiet än nu ide träffat någon bestämd öfwerenskommelse i detta afseende, oc) fom man ännu wore oense om man belt och hållet skall afhälla si 3 från detagande så wäl i diskussionen som i omröstningen, om nan fall rösta emot lagen utan debatt, eller om man skall högtid liigen protestera på tribunen. Det sistnämnda är wäl det fannolis k aste, och det säges, att Eugene Sue wil begagna detta tillfälle utt hålla sitt första tal. Hwad oppositionspressen angår, få äro dess Yttranden, om än något häftigare än i början, likwäl ännu mycket försigtiga, och den fortfar att råda folfet till iakttagande af en stilla hållning; Voix du Peuple är det enda blad, fom tror att tiden till ett uppror är kommen. Arbetarne i förstäderne äro wäl i en wiss rörelse, men fom likwäl ännu ide har någon hotande karakter, och det synes, fom om de wore böjde att följa det råd fom deras journaler gifwa dem. Deremot äro klubbanförarne och de fom deltaga i de hemliga sällskaperne af en alldeles motsatt me: ning; oc längta efter att gripa till wapen. Likwäl lärer utan twifwel ide nägotske hwarken i den ena eller andra rigtningen, förr än resultatet af förhandlingen i församlingen angående detta föremål blifwer bekant. Presse tror, att enda fättet att lyckligen undwika denna inskränkning i walrätten, är att organisera en skattewägran. Men fråga är, om folket skall kunna förstå detta, och om icke en skattewägran i sjelfwa werklighetem skall sammanfalla med en emeut. Napoleon Bonaparte, son af Jerome, har i tidningarne, i form af ett bref till fina wälmän, offentliggjort en protest emot förslaget angående walreformen. Han förklarar deruti, att han will afhålla fig från diskussion oc omröstning om denna lag, hwilken gör ett ingrepp i folkets suveränitet, oc widare att dereft majoriteten antoge lagen, will wenstra sidan hafwa att undersöka, huruwida man bör organisera skattewägran. — Således, såsom sakerna för närmwas rande flå, och wid den rädlöshet och obestämdhet som herrskar i oy. pofitionen, är den allmänna meningen att lagen ffall gå igenom us tan wäsendtliga modififationer, med en majoritet af wid pass 100: röster, och att lugnet ide skall blifwa stördt, ätminstone ide i någon betydlig mån. — Justitieministern har utfärdat ett cirkulär til ala generalprokuratörer, hwaruti han antyder dem att strängt waka öfver iafttas dandet af den hittills ännu aldrig tillämpade 3 art. af lagboken, bwilfen lyder fålunda : Pmwar och en medborgare, fom förändrar mm qA— På få Por RS