1846, (angående det öppna brefwet). Anledningen till denna Preussens ätgärd ligger deruti att fråts hällarskapet nu sjelf tagit saken i fin egen band. Då Preussen här med trädt ut ur den omedelbara förbindelsen i affeende på den Danfft-Sleswigfta frågan, få bar br v. Userom nu begifwit fig till Erfurt, för att der intaga fin plats i parlamenter. — Om den Holstenska deputationens mission innebäller Alt. Mere. en artikel, hwaraf inbämtas, att den, för att underlätta fore men för underhandlingarne, medför ett förslag, fom går ut på att fonungen interimistiskt utnämner en stätbållare för begge bertigdör mena, fom efter konstitutionela grundsatser och med answarige bes partements-chefer förer regeringen tills ett definitivt tilftånd fan blifwa tillwägabragt. Derjemte skulle landsberren infalla en lands representation för begge bertigdömena, med hwilken en öfmwerende fommelfe skulle försöfas om alla tviftefrågor emellan landet och landsherren, wälförstäendes med förbehåll af alla en tredje parts rättigbeter, nämligen agnaternas och det tyska förbundets, så wäl som under förbehäll af en, wid en konferens emellan kommitteer af den danska riksdagen och den sleswigbolstenska landsförsamlingen, möjlig öfwerenskommelse om Hertigdömenas och Danmarks ömsesidiga och gemensamma förbällande. Huru försonligt detta förslag än klingar, fan man likwäl knapt antaga, att den danska regeringen inlåter sig derpå, emedan det ide är annat än återupprättandet af ett blott genom ett löst band med Danmark förbundet Sleswig-Dolsten, fom det går ut vå. Af den moderation, hwarmed förflaget är öfwersockradt, skall fäferligen ingen låta fig oftare narra. — D. 24 April. I Folfthinget interpellerade i dag dr Paulsen fålunda: nylro de hitkomne bolstenske sändebuden här å fråtbållars skavets wägnar eller som privata versoner, och will den danska res geringen inläta fig i någon underhandling med dem 77 — Premier ministern swarade bärå: De från Holsten ankomne männen hafwa skriftligen förklarat, att de ide blifwit utsände af stäthällarskapet och att de öfwerbufwud ide bade erbåflit något mandat af nägon. Sås ledes följde det af fig sjelf, att regeringen icke med dessa privata män funde inlåta fig i någon flags officiel underbandling; men ä andra fidan funde regeringen ide wilja ädraga fig det answar att lägga binder i wägen, att ju de af konungens undersätare i hertig dömena, fom hyste uppriftig önskan om fred och försoning, funde komma hit för att tillkännagifwa sina önskningar. — Paulsen tackade ministern för det meddelta swaret. Grundtwig frågade, om ministeren äfwen ansäg sig berätti gad att underbandla mer eller mindre antingen med de nuwarande gåästerna från Holsten eller med ståthållarskapet angående Sleswig annorlunda än ätskildt från Holsten ? — Premierministern swarade härå, att regeringen endast funde underhandla på basis af fonvens tionen d. 10 Juli 1849. i — J dag ingångna tyffa tidningar upprepa bwad wi redan meds delat angående Usedoms ultimatum för preussiska regeringen och detta förhåller fig wäl få, ehuru man i går ide här dade någon officiel underrättelse bärom. Preussen will således ide hafwa någon be fattning med den sleswigska saken, och ännu mindre afsluta nägon separat fred. På detta sätt kommer Danmart att i sitt förbällande till Tyskland stå på samma punkt som är 1846, och då war ide nå got bestämdt afgjordt, man lät frågan hwila tills widare. — D. 25 April. Den sleswigska deputationen bade i förrgår audiens bos H. M. Konungen på Fredriksborgs slott, der äfwen grefwe Rewentlov:Farve, syndikus Prehn och regeringsrädet Hein zelmann hwar för sig i går hade privat audiens hos H. Maj:t. — Frän Hertigdömena förmäles, ätt stäthällarskapet ice will får fa afseende på förbundskommissionens warningar angående fryrele fen i Sydsleswig; tvärtom ämnar man, få widt omsländigheterna fådant medgifwa, fortfätta plundringen med att uppbära ffatter o. s. w. TR uu Ala HN