aar. Dessa matter skulle da bafwa anwåndt sina bona officia, för att bog Grekland ut werfa, bwad England hade rätt att wånta. Och efter den kunskap man nu bar om dessa fordringar, äro de of ganska ringa wigt och få alldeles ide i förhällande till de hotelser och den styrfa, som blifwit anwända för att understödja dem. Med afsecnde vå de twenne smä öarne Sapienza och Cervi, bade Enaland under inga omständigheter rätt att af egen mondinbat fordra dem allena, och utan att underräfta te andra beskyddande mafterna om def afsigt. Dessa makter hafwa i förening och genom formliga traktater bestämt grånsorna för Greflands gebiet. Frågan om de twenne öarne bör undersöfas ar de trenne makterna och fan endast afgöras med deras samtycke. Ryssland protesterar formligt mot alla sordringar och mot hwar och en bandling, som strider emot denna rätt. ö i i Helt nyligen bade lord Palmerston genom brittiske ministern i Et Petersburg gifwit vet keiserl. kabinettet en formlig försäkran, att han intet bögre önskade än att hinna till en fullfomlig harmoni med Rysiland, för att försäkra Europas fred och ordning. Han bade: förklarat, att olikheten i regeringsformen ide war något bins der för Den urpriftigaste och fastaste enighet, för att rå detta äntas mår. Och i samma ögonblick bragte brittiska flottan, utan att Nyfs land eller Franfrife hade fätt minsta wink derom, till följe af lord Ppalmerstons instruktioner, oordning och förstörelse i en liten stat, fom det är Rysslands och Franfrikes rätt och vligt att beskytda, genom att bloitställa en regering och en dynasti, fom kejsaren är tillgifwen och som ban önskar att befästa, för for fara att blifwa omstörtad. Kejsaren befaller sin minister wid bofvet i London, att före lägga den brittiska regeringen dessa allmwarliga föreställningar, och på det enträgn aste yrka, att lord Palmerston snart måtte göra slut vå en sakernas stäslning i Grekland, fom är lifa få stridande mot laglia rätt som farlig för österns fred. Det sätt, hwarpå det brittiska kabinettet upptager dessa föreställningar, skall i ett klart lius ställa beskaffenbeten af Rysslands framtida förbällande till. England. Det skall tillika tjena som en. warning för andre, bås de större och mindre makter, hwars kuster funna wara blottställde för owäntade anfall. Ty man mäste med wisbet weta, om England ämnar att begaana fin obcstridliga öfwerlägsenhet till siös för att i en framtid följa en isolerad politik, utan att fästa af: feende på de aenom traftater grundade förhällanden etter på följ. derna af def handlin gar för freden vå Europeiska kontinenten, och om det fan tilkåtas en stor makt, att åsidosätta alla allmänna förs bindelser, och ide följa någon annan lag, än fin egen wilja och fina materiella intressen. ö Grekland. Änderrättelser från Triest af d. 26 Febr. meddela en utet mindre än tröstande skildring af enaelsk grefiska twissigheterna. Hove vet om någon werken af den franska bemedlingen synes ide realisera fia, den enaelska blockaden fortfar oafbrutet, fa den bor till och med blifvit skärpt, nämligen i Pirmug, bwarest d. 25 Febr. på aftenen underbölls en tämligen liflia eld från den brittiska eskadern emot flera grekiska fartyg, fom försökte att smvaa bort under skyrd af wind och mörker. Enaelske aesandten br Wyse bar beswarat en ver pesch från franske gesandten br Thouwenel sålundo, att ban wäl bade erhållit privata meddelanden från fort Palmerston, meningen officiel befallning. Dödsfall. Pedellen wid studerande Götheborgska nationen i Lund And. Mattssen, död i Lund d. 9 denues, uti en ålder af 65 år, 5 månader och 14 dagar. Lots-Åldermannen Christian Werngren afled stilla i Malmö d. 10 Mars, uti en ålder af 60 år och 10 månader. i Kommigfiens-landtmätaren Grimbergs enka Christine Wremp, född d. 3 Maj 1780, afled stilla i Malmö d. 10 Mars 1850. Serqeanten mid Kongl. Mendes Artillerisregemente P Öberg afled genom wådlig händelse i Landskrona natten till d. 10 Mars, uti en älder af 50 år, 7 månader och 3 månader. Frans Petter, fon of fahnjunkaren F. Lefepre och dess Anten GnmÅFf. AN