Traft ar tiliracclig, till och med om inre statningar for ogonblicket förswagade den . . M Detta yttrande, bwilket presidenten uppre: pade uti Ham, är utan twifwel än i dag hans innersta öfwertygelse. Wisserligen fan wärt kabinett ide wara likgiltigt för fabinettets mes ning i St. James, likwäl måfte det owillkorligen uti frågor af wiat följa fin egen äsigt. Hwarföre bemöda sig säledes journalerna, till oc) med de, fom äro wånner af regeringen, att göra troligt, att Frankrike skulle förena fig med Preussen oc Osterrike till en invar sion i Schweitz? För det förfta tro wi ide på en sädan afsigt hos de nordiska makterna, od) för det andra skulle Frankrike aldrig bir draga till ordningens äterställande på fin äras bekostnad. Enligt kejsarens utlåtelfe, är det för alltid wärt intresse, att underhålla de wänskavliga förbindelserna med Schweitz, hwilka datera fia ifrån Ludwia I:s tid, od) bwilka blott utaf Schweitz skola funna brytas. Uppfyller den schweitziska republiken en god arannes pligter, få fan Frankrife ide undandraga den sitt biträde. Förhållandet är här e: nabanda fom med Turkiet. Zcke war det till skyddande af några individer, fom Frankrike fände fin flotta till Orienten, utan till Por: tens understöd, oc) bwad få aflägse ansägs nödwändigt för osi, skall äfwen wid wåra gränser blifva detsamma. Dessutom gäller den egentliga schweitziska frågan ide flyktingarne, utan furstendömet Neuens burg, hwilket Preussen fordrar tillbaka. Konungens af Preussen rättigbeter äro wäl genom traktater erkända, men ide garanterade, såsom baron Schleinitz uti sitt cirkulär anmärker. Defutom bar uti Neucubura uppstätt en revolution, oc Preussen fan blott med wapenmakt skydda fin rätt. J detta fall skulle beta edsförbundet understödja Neuenburg och följderna derutaf blefvo oberäkneliga. Ty Frankrike mäste, oaktadt sin wänskapliga sinnesstämnina se sig nödsakadt taga ett afgörande feg, och Preussen är all:för klokt för att det skulle wilja bryta med oss. Nägra rädda själar se bäruti icke annat än ett socialismens spöke. En stor nations regering missledes ide af få trängbröstade åsigter. En fidlig politik binder ide landet genom uteslutande alliancer, den behandlar fremmande regeringar ömsom såsom fiender efter wänner, efter hwad med def; ine tresse är förenligt. Mätte Rideliews cremvel ide wara för of förloredt. Denne fore man af det gamla Frankrike bade aldrig ett halstarrigt fyftem. Eburu kardinal, bade aldrig religionen når got inflytande på bang patriotism. Hwarest ban träffade på lans dets fiender, bekämpade han dem, och ver han fann wänner, hyllade ban dem, af bwad fära de än woro. Han belägrade på samma tid la Rochelle fom ban flöt förbund med Gustaf Adolpb. En nationel politik är icke uteslutande, den stödjer fig wid allt hwad fom gifwer landet styrka och maft. Jtalien. Tidningen Toulonnais innebäller följande: Trettonde och 17:de linje-infanteri regementerne hafwa nu ankommit till Toulon ifrån Civita-Vecchia, od) det 33:dje linje regementet wäntas. Franska armeen i Jtalien utgör nu blott 15000 man. Då de skepp, som transporterade 13:de och 17:de regementerne tilldaka, lemnade Ci: vita-Vecchia, fare man der, att fransmännen mu bestämt skulle lemna Rom, och att päfwen snart skulle wända tillbaka med neavolitanarne och svaniorerne. Man tillade, att österrikarne böllo fig färdiga att marschera emot denna bakwudstad. Men detta är alt blott rykten. Det är olockligtwis ögonffenligt, att de romerska staternas volitiska ställning, längt ifrän att sörbättras dagligen förwärras. Den alls månna meningen är nu, att päfwen ide fan wara i säkerhet i Rom, derest ban äterwänder. Ksynen af de neapolitanska och spanska uni formerna torde kanske gifwa siqnal till ett fruktanswärdt utbrott. Med dessa fremmande bjelptrupvar kan prestpartiet ätminstone wara säkert vå att underbålla en uppbetsning, fom ty wärr redan är stor nog, och som lätteligen kunde urarta till ett werkligt dolk-krig. Roms fysiognomi är mörk. Öfwerpeten utöfwar stor strängbet och tager utomordentliga försigtigbetsmätt. Det heriskar, som det synes, en slags terrorism i Rom, ty man erhäller nästan alldeles icke nägra bref frän denna stad. mr Från Neapel heter det, att armeen skall förstärkas med 120,000 man. England. London d. 5 Mars. Lord Palmerston har i dag Hå en till bonom ställd fråga i underbuset förklarat, att wapenstilleständet ec mellan Danmark och Preussen ännu icke wore förlängt, emellan å båda sidor swårigbeter förekommit, — att detsamma emedlertid fafs tiskt fortfar, och att enligt bang förmenande ingen af parterna bar för afsigt att uppsäga det. — Hwad angår Grekland, anmärkte Tord Palmerston, att till be: täckande af Englands fordringar de gjorda priserna, enligt till d. 18 Febr. gående underrättelser, hafwa synts tillräcklige för Ända: målet; att Frankrikes bemedling wore antagen, men att det med fom ARM A.. a län hehuöuhet änon fe Fög Aten ah