beraf elt matt reosfiut verororao. tull oöcgardoc CM magturaten i Berlin skulle förena fig om denna vetition, hwilket den likwäl af: slog, hufwudsakligen emedan den fruktade att en päwerkan i denna anda kunde nödsaka statsministern att uppgifwa sin tyska position i det speciella preussiska imresset. . — Repertoiren för nästa wecka är bestämd sälunda: måndag NRorma; tisdag Den Beaelfindede, Claverr Concert og De Uimodstaaelige; torsdag MNorma; fredag Marff Stig, (första gängen); lördag Livet i Skfoven och De Uimodfraaelige; söndag Marff Stign-. Tyskland. Från Augsburg skrifwes i Mlg. Jett. under d. 1 d:s: Tyska förfatiningsfrägan synes hafwa inträdt i en ny pbacis. Enligt meddelanden, fom wi erhällit från ätskilliga håll, och bwilka wi antaga fåfom tillförlitliga, bar d. 26 Febr. en öfwerenskommelse i detta hänseende blifwit afslutad och undertecknad af Beyerns, Sadjs sens oc Wirtemberas regeringsombud. Österrife har efter all fans nolikhet förut uttalat sitt bifall till detta företag få wäl i det hela som i dess särskilta delar. Hannower deremot, på bwarg deltagan: de man wäl intill det aldra sista gjort räkning, har ide tagit nå: gon del i denna öfwerenskommelse. Berlin d. 4 Mars. Såsom säkert, berättas att de 18 milli: oner, hwilka kamrarne bewiljat till frigsrustningar, blifvit negocierade till 98 procent med 43 proc. ränta. — Prinsessan Cparlottas af Preussen förmälnina med arfyrins fen af Sacdfen-Meiningen berättas wara bestämd till den 13 Juni. — d. 5 Mars. Preussiska kabinettet bar ide ingått på någon förs längning af wapenstilleständet od gör det ide heller. Det wirrwarr, fom räder i Sleswig, kan ide längre tälas. Det talas myce fet om grefwe Eulenburgs äterwändande. — d. 7 Mars. Raeagerande storbertigens af MedtenturgSwe: rin brodr, fom för närwarande tjenar wid preussiska gardet, äm: nar inträda i rysk krigstjenst och förlofwa fig med den aflidne for: fursten Michaels enda dotter, storfurstinnan Katbarina. Dresden d. 4 Mars. Det berättad, att wår vrinfesfa Elifas betb, dotter af prins Johan, skall förlofwas med hertigen af Genua, broder till regerande konungen af Sardinien. Frankrike. Paris d. 2 Mars. J dag erhällna underrättelser läta ganska fredligt i afseende på utländska angelägenheterna. Emcdlertid forte fara trupprörelserna till toska gränsen. D. 1 d:s afgingo twenne in: fanteris oc ett artilleriregemente från Paris åt öster od) norr. Styrkan af den franska armee, fom är samlad i östern, uppgifwes till 50,000 man. Det tros wara möjligt, att den franska armeen kommer att besätta Genf och Lausanne, men att den likwäl inga: lunda är bestämd att gå offensivt till wäga emot den österrikiska eller preussiska armeen. Att en tämligen owänlig stämning herrskar emellan presidenten och den preussiska regeringen synes wara säkert; man till od) med har omtalat, att Persiguy skulle äterkallas från Berlin, likwäl motsäges detta rykte af Constitutionel. — Före trupparnes aftåg från Paris, höll presidenten en revue öfwer dem i stora alleen wid Tuillerierna. Man hörde ropen: lefwe republiken! och stundom äfwen: lefwe Napoleon, och lefwe kejsaren! Dessa sista rov skulle bafwa utgått från en hemlig Iegis on, fom kallar fia: d. 10 December legionen. Den skall blott beftå af 800 medlemmar, bwaraf några jemt äro på benen, för att, som det heter, waka öfver presidentens person. — Saken med kransarne på julikolonen är ännu ide slut; igår begäfwo sig nägra fruntimmer af folket dit, för att pryda dem med nya kransar; i morgon, säges det, att de åter wilja gå dit i pros ces sion, för att bringa friska kransar. Oen demokratiska central kommiteen har äfwen erhållit underrättelse, att en deputation från arbetarne i Lyon och Rouen skulle komma till Paris, för att å Ly: ons oc Ronens vägnar bringa immortellfransar till julisfolonnen. Man befarar, att detta torde gifwa anledning till oordningar och tror, att polisen förhindrar denna ambassad. — D. 3 Mars. Tidningen Napoleon innebäller i dag den wäntade artikeln, hwaruti presidenten uttalar fig öfver Schweitziska frågan, få lydande: Sedan 18 är strider man om företrädet af en engelsk eller rysk alliance, på ett sätt, fom om Frankrike icke kunde wara en makts allierade, utan att tillika blifwa den andres fiende. Så synes det nästan, att wär nation beböfde ännu en annans kraft än fin egen, för att få deltaga i konungarnes räd. Wi åro längt ifrån att föra en fullkomlig isolerings fyråf, men wi tro, att en al. liance mäste wara resultatet af äldre wänskapliga förhållanden och icke of en plötslig uppbrusning. Frankrike år, få ottrade kejsar