Article Image
sktermsk IE titbllftftöt tivssktktss: sttetkctsccteut Fly ticsktttsöttött TÄVIE BM ATS 18 ned från den förmodade moderswärdigheten. Bäda lemnade Ber gen, och lagen ordnade förhällandek. Men dansen forisättas och i fjol kom mamsellen, ensam, tillbaka till Bergen. Dansskolan wille ej gå med alldeles samma fart fom förut, oc mamsellen ans litade i tystbet sin i tidigare är inhemtade färdighet att fy skor; en gammal gumma föper bemlighet läder och skinn åt henne och fl jer de färdiga plaggen. Men ac, mamsellen begynte få smak för starka saker; mamsellen börjar ragla på gatorna, stannar omsider i en rännsten oc) föres i arrest, der wederbörande upptäcka att mfl Helmutb är en förlupen Swensk skomakarpojke med wackert fwart skägg och en rask od) nätt, men för en karl något liten, figur. Eugene Sue och hans nyaste roman : Folkets Nyjfterter. Times varifer:forrespondent yttrar derom följande: Hr Eugene Sue, bwars sista werk hafwa wunnit en olycklig populariet, bar skrifwit ett bref till socialisterne uti Saone och Loive-departementet, bwaruti han undanbeder sig den äran att representera dem inationalförsamlingen, emedan bans literära arbeten taga all band tid i anspräk. Det werk, bwarmed han nu är sysselsatt äv: Folkets Myfterier — ett flags fortsättning of Parisis Myfterter. Det är wisst, att ingen förläggare slulle wilja hafwa sitt namn derpä. Det är of en sädan beskaffenbet, att ingen bokhandlare will niställa det i fina fönster eller någon egare af ett läsekabinett lemna Bert: samma en plats på sitt bord. Det tryckes i hemlighet och de re dan utfomna bäftena blifwa af kolportörer kringburna i privata bus. Det skulle wara öfwerflödigt, att säga ett ord om något af de tvenne werken — Pariss Myfterier och Den wandrande Suden? — hwarigenom denna socialismens apostel synnerligast gjort fig känd. Deras littcrär a förtjenster hafwa längesedan blifwitdiefuterade och afajorde. Sedan de blifwit allmänheten meddelade i följetongsform, som fordrar att hwarje päföljande skiz; skall wara mera uppskakande, mera melodramatisk är ven föregående, blefwo de först läste med begärligbct. Då de sedermcra utkommo i en samlad form, blefwo den dåliga smaken, de onaturliga situationerna, de orimliga och gräsliga händelserna samt den affekterade känsla, som utmärka hwarje-sida i dessa werk, och som man mindre attenderade wid det hastiga dagliga genomläsandet, synbara för hwar och en, fom gjorde anspräk pä att ega någon smak. Den lycka, fom de en tid bor:ät gjorde, bewittnade bäft på hwad grad den franffa litteraturen stod. Men de äro nu nästan förgätne, fåfon det mäste gå med allt hwad som förnärmar smak och fedligbet. Men dcrest alla berättelser äro pålitliga, få gå Folkets Myfterier, owarmed den nye socialisten sysselsätter sig på sitt präktiga landställe vid Loire, ännu mycket längre än deras föregängare. Paris Myfterier och) Den wandrande Juden äro höga moraliska werki jemörelse med den nyaste romanen. De, som bafwa läst de utkomna örsta bäftena, beskrifva dem säsom ett utdrag af alla de osanningar, mädelser och Gudsbespottelser, bwilka ömsom bafwa angrivit religioen, öfwerheten och aktningen för lag och ordning. De få kapitel, fom ittills bafwa utkommit, wittna om den ofantliga möda, som författaren måste hafwa gjort fig, för att samla de rysligaste händelser, som någonsin bafwa egt rum eller funna upptänkas af en sjuk in illningskraft. En af dessa är berättelsen om en ung dåme, som rändes lefwande af tre röda munkar; en annan historien om en kardinal, hwilken på samma dag, fom februariärevouttionen utbrö öt, öfwerlägger med fin brorson, en dragonöfwerste, om de bästa medfen att äter upplifwa feodalrätten. Medan den christna kyrkans ljenare och ceremonier förwisas till allmän afsky, uppehäller sig be: rättelsens bjelte — ett mönster af alla socialistiska dygder och dels tagare i hwarje uppresning — wid den druidiska gudstjenstens böga önhet. Och författaren, den rike egaren af ett palats, och i åt: iutande af allt, hwad som kan tillfredsställa sinnligheten, utbreder a öfwer proletårernas öfwerlägsenhet öfwer hwarje annan klafs;z i

2 mars 1850, sida 3

Thumbnail