Het, och gör de kostligaste krumbugter, för att, om möiligt, skilja fig från hopen. Att räknas till hopen är för wissa samtagna fjä lar en fördömelse redan vä jorden. De göra derföre allt möjligt, för att skapa fin lilla detalj af ryktbarhet, belätne, om också denna ryftbarbet ide går utom tullarne af den stad, der de wistas och slutligen dör i förwäg för dem sjelfwa. Wi skola försöka att i korthet redogöra för de wanligaste medlen att på detta sätt göra sig känd. Ett mycket öfligt sätt att göra sig känd är att lefwa öfwer sina tillgångar. Man låter djampagnesforfarne springa, och springer flut: ligen fjelf. Man finner det alltid bättre att wara bankruttör, än att wara ingenting. Man betraftas gungande i sin eleganta wagn. afundsamt af nedstänkta fotgängare, och har sjelf skäl att afundas tiggaren, som, utan att ha bedragit nägon, bär sina trasor utan wanära. För att nägra är få räknas bland matadorerne, förfaller man bela fin återstäende lifstid till bada. För att på fig ett flyfs tigt ögonblick fästa allmänna uppmärksambeten, för att, enligt Nor marens uttryck, monstrari digito, äfwentyrar man att, i en fram tid, fe samma allmänhet på god swenska pefa finger ät cesfionan: ten. Men man får trösta fig med minnet of att ha warit en ftjere na, fom glänste — till def den föll. Ett sätt att göra fig känd, ehuru bland de aldra ytligaste, är också att nyttja fläder, skurna pä annat sätt, än alla andra menniskors. Skräddaren är medlare emellan dylika personer oc den of: fentligbet de eftersträfwa; det är hans far, som klipper till wins garne på deras rykte. J hans räkning fan man finna, om ide hwad detta ryfte är wärdt, ätminstone bwad det kostar. Sedan desse berrar wederbörligen adoniserat sig med sina widunderliga plagg, tacka de liksom Fariseen, Gud, att de ide äro fom andra menniskor, oc) gå ut att njuta af den förundran de uppwäcka. Det leende, fom möter dem, taga de för ett förtjusningens öfwer den nya stilen i deras ytterrockar, öfver originaliteten i deras panta longer. Men, besynnerligt nog! bwarje fruntimmersblick, fom riftas på deras owanliga kläder, konfiskera de fåfom adresserad direkte till klädhängaren, och icke till fiäderna, säsom en gärd icke åt deras bizarreri, utan åt deras älskvärdhet. Dessa herrar tro fig nemli: gen wara oemotståndliga, få snart de fått kläderna på sig. De tro sig med dem utgöra ett belt af öfwerswinnerligt bebag. Det bögsta målet för deras ärelystnad besticker sig deri, att nägon gäng utgöra originalet till en planch i modejournalen. Sedermera gå de med lugn sin upplösnina till möte. De ha uppfyllt sin kallelse. J fordna dagar brukade en eller annan, som icke hade råd eller lust att lysa i kläder, att wäcka uppseende genom ett. skägg a la Tims merman, men sedan få många nu mera usurperat dessa timmer männens insignier, bar denna möjlighet att göra fig känd fullfomr ligt gätt förlorad. Ett ide owanligt fått att göra fig fänd i werlden, är att förfe sig med en mätress, fom hela werlden känner. J kraft af bennes offentliabet blir man också en slags offentlig person. Horatius gjorde sin Lydia ryktbar, Tibullus sin Delia, Catullus sin Lesbia, Propertius fin Cynthia; i nyare tider är förhällandet alldeles mot fatt: det är dessa qwinlina notabliteter, fom meddela fin ryktbarbet åt fina älskare. Dessa äro derföre särdeles angelägna att få föra sina utwalda i triumf wid maskerader och andra högtidliga tillfällen, till hwilka skandalen, oböljd, bar entr. Det smickrar dem oändligt att wara ett strä hwassare än alla andra i den swans af beundran, som dessa, efter antikens härda uttryck, warginnor, i den moderna öfwerskylande stilen, pantbrar (Pantbåres) släpa efter sig i spären of fin efemeriska bana. Det finnes gifta mån, fom för denna tive tydiga ryftbarbet försaka den aktningsbjudande titeln af god make och god far, fom för att ge fig anseende af rouer, köpa denna titel med fin familjs ruin. Det ges wissa naturer, fom bysa en slags panisk förskräckelse för att kallas stadgade, som anse utswäfningen os skiljaftig från en elegant werldsmans wanor. De wilja med all gewalt påtwinga werlden öfwertygelsen, att de äro libertiner, och sky ingen därskap, för att göra sig fände, som sädane. (Fortsättes.) T. . afademi-notarien och fansliten d. häradshöfdingen Angust Niva och dec moiselle Maria Cecilia Wahlgren, dotter af afl. g arfweri-foftoren O. Wahlgren, i Lund den 15 dennes.