Conservatoire des Arts är uppfyldt af truppar, besättningen är konsignerad i kassernerne och hwarje ögonblick marschfärdig. För närvarande fon man emeblertid anse lugnet såsom alldeles äterstäldt. De i gär arresterade 2 till 300 personer blefwo först förbörde i polispresekturen och derefter i Conciergeriet, hwarpå flera försattes i frihet. Omkring 60 af de arresterade äro medlemmar af en des mokratisk klubb; i många bar man igenkånt benädade Juni:infurgens ter, i några redan förut ftraffade förbrytare. Fyra polissergeanter blefwo swärt fårade, och en af dem tros knapt kunna äterställas. Antalet af lätt särade på begge sidor är tämligen betydligt. Det wisar fig, att polismanskapet först i den största nöd be:jenat fig af fina wapen till förswar. Liksom Lamoriceiere war äfven republis fens generakprokureur, Toucher, i personlig fara på gatan S:t Mar: tin och blef blott med möda bragt i säferhet af några wänner. Pöbeln wille behälla honom säsom gisslan. — Regeringen fruktar oroligheter i departementerne I anledning af februari:revolutioneng årsdag; alla permitterade generaler, fom kommendera divisioner, hafva fått order att begifwa sig till fina posler, likaledes alla presefter och underprefekter. — d. 7 Febr. De sistförflutna dagarnes oroliga rörelser hafwa nu helt och hållet upphört. De arresterades antal uppgifwes till 400. — Journ. des Deb. försäfrar, att England antagit Frankrikes bemedling i de grekiska stridigbeterna. — J mänga departementer organiseras demofratiffa banfetter, för att fira d. 24 Febr. — D. 8 Febr. Piscatory har i nationalförsamlingen interpelles rat om de grekiska angelägenheterna. Utrikes ministern swarade, att franska regeringen genom br Drouin de Lhuys förelagt lord Palmerston ett förslag angående Frankrikes bemedling. Nesultatet af detta steg är ännu icke bekant, men det synes otwifwelaktigt, att bemedlingen antages. På förband bar man underrättelse om, att amiral Parker erhällit befallning att uppskjuta twängsätgärderna. Denna befallning passerade i gär genom Paris. Grekland. Enligt underrättelser från Triest of d. 4 Febr. fortfar grekiska rege ringen att wägra efterkomma Englands fordringar. Trikupis bar d. 26 Jan. på ett sranskt ångfartyg afgått fom utomordentlig gesandt till Paris. Bäde österrikiska oc) ryska gesandterne bafwa på regeringens anmodan ställt dessa länders krigsskepp till didrosition, för att underhålla den afhrutna kommunikationen. Grckiska pressen tager enhälligt regeringens parti, få wäl fom folfreyrefens tationen och allmänna opinionen. Hr Apothekaren H. Nicolaus Ris, fom tyckes wilja tillegna fig en belsning, hwilken utan twifwel utbragts för någon belt an: nan i grannskapet boende person, bar begärt platå i bladet för nes danstäende inserat: För det niofalldiga burra, hwarmed min bostad efter den wärde Brandkfärens slutade sexa å Rädhuset sistl. Onsdags afton kl. 10, och fång, före skilsmässan, af samma hedrades, samt derpä följda lefwe konungen med trefalldigt burra fan jag ide underläta att aflägga min öppna tacksågelse till dessa wåra smäborgars skyddsenglar af hwilka den ena skänkt mig den första solanblicken. H. N. Ris. Uudertecknad skeppare, förande briggen Ceres, hemma i Westerwik, fommande från Cette med last af win, salt m. m., bestämd till Köpenhamn, hade under swär storm söndagen d. 10 des omfring fl. 5 a 6 rå aftonen det sorgliga ödet, att först känna fartyget törna på Anholts östra ref, med den häftighet att rodret slets less ed) fartyget få skadades, att det fylldes med watten och fantrade; då mar ingen annan utsigt till räddning än att få fapad loss sterbaten och dernti rädda mig och öfri ge 7 mans besättning, hwaraf styrmannen Carl Nyberg, timmermannen Fans: son och jag lågo simmande i wattnet emellan fruktan och hopp om lifwets berg: uing, men lyckades omsider alla komma uti båten, utblottade vå allt, ide en bit bröd hann medtagas, inga Fläder mera än hwad mi gingo och ftedv nti, mäste få ledes uthärda hela natten tills andra dagen mid pass fl. 12, då wi, förfrusne och utmattade, hunno Bjära härads kust utför Weiby, försöfte arbeta of genom den wid fusten samlade och drifwande ismassan, men hwilfet och hade blifwit ess omöj: