Helsingborgs-Posten – 9 februari 1850, sida 1

Article Image
beskrifligen stort, fremmande klimat, owanlig föda, för det mesta kalla, och äfwen ofta mörka och fuktiga sofrum (hwar och en swensk är wan att sofwa i torra trähus och warma stugor), wåta fötter, förs orsakade af de nästan alltid smutsiga gatorna; äro dagliga päåmins nelser om det få smärtsamt saknade hemmet; men huru mycket bes klaganswärdare wisar sig ite förhållandet, då man betraktar det oc lyckliga inflytandet, fom dagligen allt mer och mer bemäktigar fig fjälsfrafterne bog dessa goda skandinaver. Wilja de hafwa warmt om dagen, få nödgas de merändels uppehälla fig uti fimpla frogflus gor, der de äro hänfallne till en stum tråkighet, emedan de ide förstä språket bog deras tyska omgifning. På lektyr hafwa de fällan til: gäng; arbete erbålla de icke. De äro hufwudsakligen inskränkte til fig sjelfwe och fina swenske kamrater. Hwad blir dem då annat öfs rigt än att ändamålslöst oc missnöjda stryka kring gatorna, tills de slutligen flå fig tillsammans med i lika belägenhet warande famrars ter för att söka sämre näringsställen och der uppfriska fina finnen? På ett owänligt och just icke wäl öfwerlagt sätt hafwa för några bagar sedan i tidningsbladen swenskarne blifwit illa beryktade, får som warande klumpiga, smutsfärdiga och begifna på dryckenskap. Sanningsenligt mäste wi dock tillstä, att sädant omdöme är ide als lenast owänligt och obefogadt, utan till och med helt oc hållet oc rättwist. Den fom ide kunde finna något annat uttryck för att bes teckna det allwarsamma och stadgade wäsendet hos dessa åldriga familjjäder än beskyllning för klumpighet — har icke betänkt att kraft od) mannamod, men icke spindelbens:rörligbet och finhet äro willforen för en tapper frigsman. Att bland en mängd af tusenden, som på fremmande ort sakna wanlig huslig tillsyn, äro inskränkte till litet urrymme och ombyte af ktäder, är det lättare att fordra än erbälla renlighet oc) huslig wältrefnad; sådant behöfwer icke bes wisas. Och skulle äfwen werkligen finnas några ibland så många, fom äro owanligt snuskiga, månne wi just behöfwa gå särdeles längt bland wåÄr fattiga befolkning, för att finna dylifa exemplar? Men hwad den mest förhatliga förebräelsen för dryckenskap beträffar, få mäste den swenske generalen od) hang officerare mera än wi beklaga, att det i hwarje af de här förlagde truppafdelningar finnas några, fom werkligen äro slafwar af bränwinet, men det wore en stor orättwisa, att bedöma hela massan efter enskilta individer, All öf werdrift vättar fig sjelf och det är för of lika mycket ett behof fom en sann tillfredsställelse att offentligen betyga, att i allmänbet de bär redan länge liggande swenska och norrska trupparnes sedliga an: ständighet, fredliga och laglydiga uppförande, wänliga wälwilja och förekommande godbjertenhet icke blifwit öfwerträffade af de många färs skilta bär förut förlagde truppafdelningar af wåra kära tyska bröder. Med få undantag torde de tappre, wiljelöst of nu tryckande ffandis naver med fullkomligaste sanningsenlighet taga i anspråk hwarje opartisk iakttagare af deras uppförande bärstädes, att de äro hedersde män, fom med oss fullfomligt öfwerensstämma deruti, att för dem oc) os ingenting bättre kunde ste, än att de ju förr def heldre måtte få tåga bem. i ; Stockbolm d. 2 Febr. Sistl. måndag d. 28 Jan. gaf h. e. utrikes statsministern och grefwinnan Stjerneld, till firande af Carls: dagen, en bal pare i utrikes ministerhotellet. Denna föte berwviftas des af den kongl. familjens alla medlemmar, hwilka samteligen kl. 9 e. m. anlände till hotellet, hwars salonger i öfre wäningen wid denna tid woro uppfyllda of gäster. Balen öppnades med en pros menade polonaise, i hwilfen H. M. Drottningen fördes af h. e. frih. Stjerneld, Enkedrottningen af H. M. Konungen, Prinsessan Eugce: nie of fammarb. grefwe Ulrik Gyldenstolpe, od grefwinnan Stjerns eld af H. K. H. Kronprinsen. Hertigen af Upland förde Engelska ministerns fru, Lady Cartwrigthb, Hertigen af Ostergöthland frih:n SKrädvener och Hertigen of Dalarne öfwer:hofmästarinnan fru grefwinnan Gyldenstolpe. Balsalen, äfwenledes i öfre wåningen, war dekorerad med en mängd lefwande wäxter, under hwilkas löfhwalf de fongligas stolar woro placerade. Balen, till hwilken man säger emellan 4 och) 5 bundrade invitationskort blifwit utdelade, war fer deles animerad och dansen fortsattes, med afbrott för soupern, till

9 februari 1850, sida 1

Thumbnail