Article Image
OM till viccprestbent Duflirtteraock :ttunmmpe, TLL serteretale OLUNVILA rädet Olrik frän Helsingör och Häradsfogden Boigt. J folkthinget waldes till förman Major Andree. i Tyskland. Berlin d. 21 Jon. Det skall nu wara bestämdt afgjordt, att en partiel ministerförändring kommer att ega rum. Grefwe Bran denburg och br v. Strotha skulle utträda oc br v. Manteuffel haf wa fått uppdrag att bilda en ny minister. — D. 22 Jan. Minifteren Brandenburg-Manteuffel synes, med undantag af finand och krigsministrarne, wilja qwarstä. — D. 23 Jan. Det berättas, att wär regering förklarat fig ide öfwerensstämma med Danmarks defullmäktigades förflag beträffande Sleswigs sjelfständighet. ö Frankfurt d. 22 Jan. Den lagstiftande församlingen är öppnad. — Förbundskommissionen sysselsätter fig med fleåwighol: stenska frågan. i Beyern. IF deputerade kammaren har man antagit ett förs slag rörande Sleswigholsten, fom går ut vå, att man frall söka upprättbålla dessa hertigdömens intresse säsom stäende i förbindelse med Tysklands ära. Frankrike. Paris d. 21 Jan. J nationalförsamlingens möte d. 19 d:s fortsattes dioskussionen om underwisningslagen. Underwisningsmis nistern Paricu afgaf en en kort förklaring, hwari han sade att han wid diskussionen om de särskildta artiklarne måhända ämnade bes gära nägra wigtiga förändringar, men att han dock röstade för tas gens grundtanke, nemligen försoningen emellan alla intressen. Der efter beslöts med 455 röster mot 187, att man skulle skrida till andra läsningen af lagen. — J mötet den 21 förhandlades för flaget angående Juni: infurgenterneå transporterande till Algier. (Enligt en tetegrafdepesch i 7M. I. från Paris of den 22 bar forisättningen af dessa förhandlingar gifwit anledning till mycket häftiga debatter. En ny klubb af deputerade, fom wilja organisera den utom legitiministerne stäende majoriteten, har blifwit fenfrituerad od) räknar redan 250 medlemmar. Presidenten i densamma är Thyicrs, vice presidenter Mol od) Broglie.) — Tredje numret af Le Napoleon är utfommet, och bladen syöselsätta fig åter mycket dermed. Men det är redan redigeradt i en mera fredlig anda och förklarar, att det icke warit dess mening att angripa nationalförsamlingens myndighet eller att göra ingrepp i dess lagliga rättigbeter. Det synes fom detta blad ide wågat fortfara att tala i den höga tonen, och det lär fäledeå icke blifwa stort annat än en wanlig halfofficiel organ för presidenten od) ide erhålla större betydelse än andra journaler of samma natur. Un der rubriken underrättelfer från utlandet gifwer detta blad följande meddelande om de revolationära kommitcerna i Europa: Revolutionåra fommiteer äro upprättade i Europas förnämfta hä: der och frå i förbindelfe med centralfommiten i London. Dessa kommiteer dirigeras af Mazzini, Ledru Rollin, Struve oc) Pulsky. Man organiserar hemliga sällskaper i alla länder, för att öfwer: allt bafwa en kärna till infurveftion. J Köln oc) öfwerhufwud i de tyska städer, hwarest demokrater finnas, har man ögonen hän: wända mot Paris, hwarifrän man wäntar Hsignalen till den sista revolutionen. Detta hopp synes dock ide wilja realisera fig få snart, ty aldrig bar det anarkiska partiet warit få kufwadt fom nu, och i hufwudstaden förefinnes dessutom alldeles intet symptom, fom ingifwer ringaste fruktan för lugnets störande. Man tillägger, att för 6 månader sedan i Schweitz bildadt fig ett sällskap under namn af Grättysföreningen, fom har samma afsigt och ide blott har fina utgreningar i Schweitz, utan äfwen i de små grannstaterna Baden, Wörtemberg o. s. w. Denna förening har i Paris öppnat söreläsningar i historia, geografi o. s. w., men oaktadt de prälande rekommendationerna i de socialistiska journalerna hafwa desfa före läsninaar funnit blott få äbörare. J sista föreläsninaen öfver his

2 februari 1850, sida 3

Thumbnail